Kategori: Arbetsmarknad

Pensionsfrågan: Vad betyder de låga födelsetalen för pensionerna?

Vi föder radikalt färre barn än förr. Vad betyder det för våra pensioner om det låga barnafödandet håller i sig?  Om allt färre betalar skatt och pensionsavgifter? (Kort svar: Inte mycket för de flesta som lever i dag).

Ett intressant svar på frågorna ovan kom nyligen från pensionsexperten Ole Settergren, som länge var Pensionsmyndighetens klokaste utredare och analytiker. Han menar att det är dagens 20-åringar som drabbas pensionsmässigt. Vi andra klarar oss.

– Låga födelsetal långsiktigt kommer att påverka inkomstpensionssystemet negativt, helt klart, säger han i Placerapodden.

Det handlar om att det blir mindre pengar i systemet. När det gäller statens allmänna inkomstpensionen är det ju den arbetande befolkning som betalar för pensionärerna. 

– Men det ligger rätt långt fram i tiden att det ska påverka inom det svenska systemet, 50 år kanske, konstaterar pensionsexperten.

Så funkar systemet med allmän inkomstpension:

Att låga födelsetal inte påverkar andra än mycket unga, handlar om hur systemet är uppbyggt. Din största inkomstpensionsdel består nämligen av fordran på den framtida arbetande befolkningen i form av pensionsrätter.

Även om du har ett pensionskonto hos staten (som består av pensionsrätter, förräntning och arvsvinster) påverkas den utbetalda pensionerna av den allmänna inkomstutvecklingen, alltså också av hur många som jobbar i framtiden.

Fordran omsätts i pengar när du går i pension. Hur mycket dessa pensionsrätter är värda avgörs av den svenska ekonomin i form av den allmänna inkomstutvecklingen. En 40-åring som går i pension om 25 år kommer att ha gott om yngre människor omkring sig i samhället som jobbar och betalar till dennes pension. Men för en 20-åring ser det annorlunda ut.

Om det i framtiden blir betydligt färre människor som arbetar, vilket verkar vara fallet, och som därmed betalar till framtidens pensionärer, kommer det till slut att märkas.

(Den alltmer betydelsefulla tjänstepensionen fungerar annorlund. Där finns apengar öronmärkta i fonder och andra tillgångar för de unga människor som i dag får tjänstepensionsavsättningar).

Kan man strunta i EU-direktiv? Två nyheter om Sverige vs EU i lönetransparensfrågan

För ovanlighetens skull valde den svenska regeringen under våren att inte införa ett EU-direktiv.

Det handlar om lönetransparensdirektivet som var tänkt att påverka hur lönerna förhandlas för massor av svenskar. Mer konkret handlar det om hur mycket information om arbetsplatsens löner som jobbsökande och anställda ska få av arbetsgivaren.

Det hela syftar till att göra lönerna mer jämställda. Men varför står just Sverige i frontlinjen mot ett jämställdhetsdirektiv? Och var det näringslivslobbyn, Sverigedemokraterna eller själva lagförslaget som sänkte det hela?

Jag går igenom teorier från forskare och organisationer i Arbetsvärlden. Det verkar vara en kombination av några av dessa faktorer:

  1. Näringslivets lobbying
  2. SD:s allmänna EU-motstånd
  3. Dåligt svenskt lagförslag i teknisk mening
  4. Svårimplementerat och komplext direktiv

Läs hela artikeln här: Teorierna – därför kovände regeringen om lönetransparens

Men går det verkligen att ignorera ett EU-direktivs regler? (Kort svar nej) Har inte varenda statsvetare drillat oss i att EU-direktiv är tvingande för alla EU-länder? (Kort svar jo).

Det blir spännande att följa vart detta tar vägen. Regeringen har motiverat skrotandet av det i princip färdiga lagförslaget som låg på regeringens bord med att säga att de vill dra igång en ny, förmodligen mycket lång, förhandlingsprocess, och där försöka få den stora majoriteten av EU-länderna att ändra sig. Man vill alltså ta initiativ till att införa en framtida version av direktivet (och man verkar ha fått med sig åtminstone Estland på detta).

Oavsett regeringens nej och ambition kan det vara så att en del av direktivet börjar gälla ändå. Och det på en del av den svenska arbetsmarknaden redan i sommar, då EU:s deadline för införandet löper ut.

Detta eftersom EU-rätten garanterar vissa rättigheter för individer, oavsett om en stat genomför ett direktivs regler i sin lagstiftning. Medborgare ska kunna åberopa vissa rättigheter utifrån unionens klubbade direktiv gentemot staterna. (om inte detta eller något liknande fanns skulle det ju vara fritt fram att strunta i EU:s beslut, och då skulle samarbetet förmodligen upphöra till slut)

I det här fallet skulle det kunna röra sig om att enskilda kräver att till exempel få reda på löneläget för sin yrkesgrupp, uppdelat på kön, hos offentliga eller statliga arbetsgivare och går domstol om de får nej.

Jag skriver om detta i en nyhetsartikel här, även den i Arbetsvärlden.

Läs hela artikeln här: Lönetransparens kan gälla trots regeringens stopp

Fyra råd till blivande jobbonärer i Kollega

Del två i Kollegas pensionsrådsserie har publicerats.

Frågeställningen är hur du som börjar komma upp i åren och kanske börjar krokna av jobbet och stressen ,eller bara vill ha mer fritid, bör tänka. Hur ska du göra om du vill gå ned i arbetstid och ta ut pension på deltid?

I korthet är råden följande:

Kolla med arbetsgivaren. Kolla om det är en möjlighet att gå ned i arbetstid med arbetsgivaren. Har du kollektivavtal inklusive flexpensionsavtal eller liknande, kan du få hjälp av facket med att försöka förhandla ned arbetstiden.

Ta reda på alla dina pensioner. Du kan ju till exempel ha tjänat in till flera tjänstepensioner genom livet, och vissa har kanske ett privat pensionssparande till det.

Välj vilken pension du ska kompensera lönebortfallet med. Överväg vilken typ av pension som du ska ta ut först. Som det är nu är den allmänna pensionen mycket mer flexibel än tjänstepensionen (men ändringar är på gång).

Tänk på skatten. Den tredje saken du bör tänka på är skatten. Om lön och pension tillsammans hamnar över gränsen för statlig skatt får du betala onödigt mycket i skatt.

Om du tillhör den halva av befolkningen som på grund av relativt låg pension har rätt till bidraget som kallas garantipension finns ytterligare en sak att tänka på. Här är det inte ett alternativ att skjuta på denna del av pensionen. Därför bör man ta ut garantipensionen från den ålder man har rätt till den, just nu 66 års ålder. Så om du är i den åldern och tänker att du bara skulle behöva ta ut 50 procent av din allmänna pension, för att du går ned till halvtid på jobbet, så bör du ta ut hela din garantipension.

Läs mer här: Jobbonär – tänk på det här

https://kollega.se/pension/jobbonar-sa-kombinerar-du-arbete-och-pension

Gästpelar i logistikflödet

Tack vare mina kunskaper i ekonomi och i hur man hittar nyheter har jag under hösten fått förmånen att hjälpa Dagens Logistiks ambitiösa redaktörer Klara och Hilda.

Det har varit intressant att att grotta ned mig i Northvolts utmaningar och att sätta mig in i hur svenskarnas stora klädkonsumtion påverkar klimat och miljö, och inte minst det danska DSV:s uppköp av DB Schenker som förmodligen blir världens största logistikbolag med en stor del av den svenska marknaden.

Här är några av artiklarna om den stora DSV – DB Schenker-affären:

Tyska staten godkänner affären – varumärket Schenker går i graven

Oro bland personalen på Schenker efter DSV:s övertagande

Schenker: Ett überstarkt varumärke på väg bort?

CVC uppmanar DB att ändra sig om Schenker

Moodys: DSV:s vinstmål med Schenker blir en utmaning

Affärens detaljer blir kända först under andra kvartalet 2025, men en del går redan nu att slå fast. Bland att:

  • varumärket Schenker försvinner
  • vinstmarginalerna inom Schenkers verksamheter ska öka i betydande grad
  • att DSV ska investera en miljard euro i Tyskland de närmaste fem åren

Om bolaget verkligen bli världens största återstår att se enligt flera branschbedömare.

Kreditvärderingsinstitutet Moody’s höjer till exempel ett varningens finger: förvärvet kommer att bli det största och sannolikt mest komplexa i DSV:s historia. Analytikern ser ”väsentliga risker” i arbetet med att realisera de förväntade effektiviseringsvinsterna. Särskilt de utlovade sociala åtaganden till de tyska arbetarna kan sinka arbetet med de effektivitetsvinster som bolagsledningen ser framför sig, enligt Moodys.

Ansedda nyhetssajten Loadstars analytiker pekar på att när DSV förvärvade Panalplina och Agility tappades mellan 10 och 25 procent av de förvärvade bolagens omsättning inom sjö- och flygfrakt. Detta berodde bland annat på att nyckelpersonal med försäljningsansvar lämnade och tog affärer med sig, men även att kunder lämnade DSV. Något liknande är att vänta även vid detta förvärv, spår Loadstar. De menar också att det inte är säkert att DSV lyckas lika bra som med sina tidigare storförvärv. Schenker är mycket stort. (Inom vägtransportområdet omsätter tyskarna cirka 50 procent mer än danskarna).

Hur det blir i Sverige med rationaliseringar och eventuella nedskärningar går inte att få svar på i detta läge. De svenska fackliga röster jag var i kontakt med var oroade, men inte direkt panikslagna.