F(e)na på felsökning

Personporträtt publicerat i tidningen Motorbranschen 2020 11

Att flytta från Litauen till Sverige ledde Remigijus Jucas till sin nisch: att lösa problemen som ingen annan klarar av. Hemligheten? Hårt arbete, en passion för felsökning och många sena kvällar framför Google.

Remigijus Jucas kör runt mig i en företagspark i Knivsta och försöker förklara varför han är efterfrågad av både märkesverkstäder och reportrar. Vi kör förbi rader av VW, BMW och Audi som nästan alla har varit på en annan verkstad först. Antingen har mekanikerna misslyckats, eller så har de tackat nej till uppdraget. Nu har de hamnat hos en liten och specialiserad firma mellan Stockholm och Uppsala.
– Det vi gör tar mycket tid och verkstäderna har så mycket jobb. Jag tror det är för lång startsträcka för dem, förklarar han.
Trots den höga efterfrågan har han inga direkta konkurrenter, säger han.
– Jag har inte hört om någon som gör som vi och det är ju därför ni journalister är här.
Även om de gör hela jobbet från ax till limpa, så fokuserar Remigijus och hans tre anställda på felsökning. De hittar helt enkelt felen där många andra gå bet.
– Det finns i och för sig verkstäder som kan felsöka bra, men de har ofta inte lagt ned lika mycket tid på att lära sig hård- och mjukvarujobb på samma sätt som vi, säger han med litauisk brytning, men med påfallande god svenska för någon som bott fem år i Sverige.
Det är inte bara säljsnack. Personal på MRF berättar att de ibland ger verkstäder rådet att höra av sig till Bestronic AB när de kört fast.
Vad är det då som gett honom ett så pass bra rykte? Han har till och med kallats elektronikguru i Aftonbladet. Han är inne på två olika förklaringar. Dels handlar det om att den elektroniska och digitala utvecklingen har gått fort, men dels också om de svenska verkstädernas krav på snabbhet. Efter ett tag i Sverige stod det nämligen klart för honom att felsöknings- och reparationsprocessen inte är densamma som i Litauen, i alla fall inte när han var verksam där.
– I Litauen fick du lov att hitta felen innan du kunde börja ta ordentligt betalt. I Sverige har omfattande felsökning i regel ansetts vara för dyr.
För fem år sedan kom han hit. Först hade han tänkt att det vore omöjligt att starta något i Sverige. Ett så rikt land borde väl redan ha allt inom motorbranschen? Snart anade han dock en öppning. Var det inte för få reparationer av elektroniska komponenter? När han så blev erbjuden att köpa en bil till ett i hans tycke mycket lågt pris med motiveringen ”att du måste köpa ny ECU” trillade polletten ned. Det behövdes ju ingen ny motorstyrenhet. Den gick att reparera! Uppenbarligen fanns det ett behov av en viss typ av biltekniker i Sverige, tänkte han.
På väggen i det luftiga kundrummet med biljardbord och soffgrupp hänger ett par artiklar som verkar ge honom rätt. De handlar om den lilla firmans verksamhet och om hur man klarar av avancerade och svårhittade fel.
Vilka är de vanligaste jobben för dig?
– Alla jobb är avancerade. Annars är det varierande. Till exempel jobb på motorelektroniken, eller på komfort-, ABS- eller hybridsystemen. Oftast är det felsökning vi gör och vi söker från grunden. Vi börjar med mekaniken sedan tar vi elen och sedan elektroniken. Vi använder oscilloskop dagligen. Vi bygger egen mjukvara om det behövs.
Men det finns gränser för vad han kan åta sig.
– Det värsta är när ett elrelaterat fel kommer och går. Det tar så lång tid att felsöka att det kan bli väldigt dyrt. Allt går att lösa, men det är inte alltid det är lönt.
Ibland kan något se komplicerat ut, men visa sig vara väldigt enkelt.
– En kund kan säga, ”kan du byta databoxen, den fungerar inte”, men så visar det sig att det är dåligt eller felinställt bränsletryck eller kompression. Det kan också vara så att boxen bara inte får ström.
Vilka är utmaningarna för att det ska gå bra för dig långsiktigt?
– Det är att kunna köpa all dyr utrustning, och hitta rätt personal.
För att lyckas i arbetet måste man ska ha supertålamod och vara passionerad, förklarar han. Hans arbetstid går till största delen ut på att leta och hitta information och han använder alla sökverktyg han kommer över. Det blir mycket sökningar på nätet, Google och Youtube, och gärna på flera språk. Lösningen finns ofta utanför den formella guiden eller instruktionslitteraturen, ibland upplagd på nätet av någon entusiast.
– Det blir många googlingar på kvällarna, säger han och ler.
Mot slutet av intervjun ger han ett råd till sina kunder.
– Det finns ett utrymme att tänka out of the box för alla verkstäder. Felsökningskoden är bara en liten guide. Därefter måste du tänka själv. Tänka logiskt. Många gör inte det, säger han och tecknar med händerna så att hans sikt begränsas till ett tunnelseende.
Det finns en förklaring till att han ger råd som skulle kunna få kunderna, alltså verkstäderna, att lösa problemen själva.
– Mitt mål är att jobba med utbildning faktiskt. Så fort som jag hittar någon som kan sköta delar av mitt jobb ska vi börja jobba med det.
Att ha många anställda och en jättelik organisation är inte visionen.
– Jag vill lära ut till andra, och jag vill hitta andra med passion. Det började med passion och ska sluta med passion.
RJ