Kampanj fick pensionsjätte att avyttra fossila värden?

De brittiska universitetens pensionsförvaltare avinvesterar i fossilbolag till ett värde om cirka 50 miljarder kronor. Mycket talar för att det är lobbying och kritik från aktivistiska medlemmar och sparare som ligger bakom.

Var det kampanjgruppen Ethics for USS, som fick en av Europas största pensionsförvaltare att göra sig av med fossila tillgångar till ett värde av hela fem miljarder pund?

En hel del talar för att det var lobbying och kritik från gruppen som låg bakom att den brittiska universitetsvärldens pensionsförvaltare, The Universities Superannuation Scheme, USS, gick från ord till handling.

The Guardian skriver om USS beslut i dag och lyfter fram att pensionsförvaltaren kritiserats för sina innehav under en längre tid.

Påtryckarna har under åtminstone två år legat på i frågan, bland annat genom att i bloggform redovisa möten med ledningen, ledningens svar på frågor och sammanställningar av innehaven.

Tidningen intervjuar en företrädare för kampanjgruppen bakom ”Divest USS”, Paul Kinnersley, professor emeritus från Cardiff University.

I egenskap av kampanjens koordinator poängterar han att pensionsbolaget förvaltar pensioner åt flera framträdande klimatforskare, och att detta kan ha påskyndat processen. Men han och gruppen är långt ifrån nöjda.

“Any shift by USS to decarbonise or clean up their investments is obviously a step in the right direction,” sa han till tidningen och fortsatte:

“But they’ve been slow about changing and they’ve been slow about sharing detail on the target of net zero by 2050. We’re welcoming it, but there’s a long way for them to go.”

Enligt kampanjens webbplats förvaltade USS över 100 miljarder pund i fossilbolag före beslutet, till exempel i Shell.

Men gruppen, som består av pensionsspararande medlemmar i pensionsstiftelsen, är verkligen inte nöjda. Det framgick av en tweet som kommenterade agerandet. Där väckte de frågan om det i själva verket var frågan om greenwashing.

Läs mer här:

https://www.theguardian.com/business/2022/jan/23/uks-biggest-private-pension-fund-to-shift-5bn-away-from-polluters

Miniminivån som vi bör spara till pensionen

Hur ska jag hinna räkna ut vad jag bör avsätta i pension?

Vi småföretagare, i synnerhet vi soloföretagare, har ingen tjänstepension som de anställda har.

I alla fall nästan samtliga anställda, närmare bestämt 96 procent av dem, får varje år en stor pensionsumma insatt av sin arbetsgivare. Då syftar jag på det som ligger utöver det som staten avsätter, som utgår som en procentsats på lönen i form av skatt och arbetsgivaravgift.

Men hur mycket ska vi spara för att hålla jämna steg?

Pensionsmyndigheten har de senaste åren formulerat det som att vi bör spara 4,5 till 6 procent av bruttlönen, eller överskottet före skatt för dig som ha enskild firma.

Men hur mycket är det då?

Unionen har gjort en enkel tabell som visar vad de anställda tjänstemännen inom det privata näringslivet får, utifrån deras pensionsplan ITP1. Detta fungerar som en bra fingervisning tycker jag, och här är den.

Källa Unionen, Gäller 2021. För 2022 är det samma summor upp till en lön på 40 000 kronor, men lite lägre för de två högsta inkomsterna, då prisbasbeloppen ändrats.

Rätt mycket pengar för den som tjänar bra!

Som du ser finns det en viss progressivitet. Den som tjänar mycket får proportioneligt mycket mer än den som tjänar minst. Varför är det så?

Jo, för att de kolletivavtalade tjänstepensionerna innehåller regler om att de lönedelar som överstiger 7,5 prisbasbelopp vanligtvis ger tjänstepension på 30 procent för den lön som överstiger denna gräns. För 2021 gick gränsen vid 42 650 kronor, och den som tjänade 50 000 fick alltså först 4,5 procent upp till 42 650 kronor, och sedan 30 procent på de återstående 7 350 kronorna.

Denna generösa regel har tillkommit för att höginkomsttagarna inte får avsättningar till den statliga allmänna pensionen på lönedelar över gränsen.

Efter pandemipausen: Europa höjer åter pensionsåldrarna

Kanske har politikerna insett att det inte går att skjuta på pensionsåldersfrågan längre. För nu höjs pensionsåldrarna på bred front i Europa.

Under pandemiåren 2020 och 2021 var det många länder som tog en paus i pensionsåldershöjandet.

Antingen sköt politikerna upp frågan eller så undlät de att genomföra fattade beslut om att höja. Detta enligt OECD:s rapport Pensions at a Glance 2021, vilken jag rapporterade om i Dagens Arena nyligen.

Enligt rapporten har pensionsåldrarna inom OECD inte höjts, så när som på en åldersgräns i Sverige. I Sverige ökade minimiåldern för att ta ut statlig inkomstpension från 61 till 62 år förra året.

Men kanske har politikerna insett att det inte går att skjuta på pensionsåldersfrågan längre. För nu höjs pensionsåldrarna på bred front i Europa.

I Spanien höjs lägstaåldern för att ta ut pension. Den ålder då man slipper förlora extra mycket ekonomiskt på att gå i pension höjdes till till 66 år och två månader, rapporterar EuroWeekly.

I Storbritannien höjs den lägsta ålder som det är tillåtet att ta ut den arbetsgivarbetalda tjänstepensionen från 55 till 57 från och med 2028. Regeringen stängde nyligen möjligheten att flytta sin pension till ett en pensionsplan som skulle göra att spararna behöll möjligheten att gå vid 55.

I Finland fortsätter man att höja pensionsåldern enligt plan. I dag är den lägsta pensionsåldern för allmän ålderspension 63 år och denna gräns kommer att höjas de närmsta fem åren till 65 år.  

Man har där också beslutat att inom en nära framtid ha ett system där pensionsåldern bestäms av medellivslängden. Om livslängden fortsätter att stiga, höjs pensionsåldern med automatik. Detta ska gälla för dem som är födda 1965 eller senare.

Detta system, som kopplar medellivslängden till pensionsåldern, är infört i sju EU-länder.  Förutom Finland finns beslut på att införa systemet i Danmark, Estland, Grekland och Nederländerna, enligt ovan nämnda OECD-rapport.

Även i Sverige finns ett förslag på att införa detta medelivslängdsrelaterade system, även kallat ett system med riktålder.

Enligt ett annat förslag som riksdagen har att ta ställning till kommer åldern för när man kan få grundskydd, till exempel garantipension och bostadstillägg, att höjas från 65 till 66 år redan 2023, alltså nästa år.

Mycket talar alltså för att det är business as usual i pensionsåldersfrågan.