R.I.P 0,4 procent = låg avgift

I veckan skrev jag om en ny rekommendation, eller riktmärke som Pensionsmyndigheten kallar den, om vad som ska ses som ”en låg avgift” i långsiktigt fondsparande till pensionen.

Fram tills i förra veckan har 0,4 procent setts som en låg, och därmed eftersträvansvärd, avgift. Bloggarna på Rika Tillsammans skrev redan 2011 att ”Tumregeln är att aldrig, förutom i undantagsfall, betala mer än max 0.4 procent i avgift för en fond eller sparprodukt”.

0,4 procent har sedan upprepats av experterna till som tätt genom åren som en sorts maxnivå för långsiktigt sparande, till exempel av Avanzas förre sparekonom Claes Hemberg och Nordnets Frida Bratt, för att nämna några av dem.

Men nu kommer Pensionsmyndighetens rapportförfattare fram till att 0,4 procent är över medianavgiften för de fonder som många pensionssparare vägleds till, nämligen de globala aktieindexfonderna.

Det nya nivån är 0,2 procent, gränsen mellan den första och andra kvartilen på listan över alla fonder av denna typ som finns på den svenska marknaden*.

Det låter kanske som småpotatis. 0,4 eller 0,2. Obetydlig skillnad?

Men som Alectas sparekonom Staffan Ström uttrycker det ”varje tiondels procent i avgift får en enorm betydelse” vid långsiktigt sparande.

Det beror på att avgiften tas ut på hela sparkapitalet och inte bara på avkastningen. Detta sker varje år.

En viktig aspekt av avgiftens betydelse är att pengarna som försvinner i avgift i stället för att gå till avgift skulle ha kunnat ligga kvar och växa till sig med ränta. Och till det kommer räntan på räntan. Att dra undan 1 500 kronor från 30 år av ränta på ränta-effekt ger rätt stort utslag, och det förstår de flesta som stannar upp och tänker efter.

Frågan är om 0,2 procent nu blir det nya expertmantrat. Och hur kommer de mer högavgiftsförespråkande delarna av finansmarknaden i så fall att svara?

Om rapporten och varför avgifterna är så betydelsefulla vid långsiktigt sparande till pension kan du läsa om i artikeln här, som är publicerad i Dagens Arena, där jag för närvarande vikarierar.

Pensionsmyndighetens rapport, bland annat med en lista på 20 globala aktieindexfonder samt deras avgifter hittar du här.

*Utanför premiepensionssystemet, som har kraftigt rabatterade avgifter

561 (!) miljarder betalades ut i pension förra året

Det är en hisnande stor summa pengar som varje år betalas ut i olika former av pensioner. 561 miljarder kronor närmare bestämt. För att få syn på proportionerna kan du jämföra med den svenska statens samlade intäkter förra året: 961 miljarder kronor.

Men det är inte bara pensioner från staten som ingår i de 561 miljarderna. Utöver den allmän pensionen från staten ingår här tjänstepensionsförsäkringar och privat livförsäkringssparande, alltså utbetalningar från privat pensionssparande.

De tre pensionstyperna ger sammanlagt totalt 561 miljarder kronor i utbetalt kapital, vilket är en ökning med 58 procent sedan 2011. Det visar nya siffror från Svensk Försäkring, som Sak & Liv rapporterade om i dag.

Och som många sammanställningar visat de senaste åren, fortsätter andelen av den totala pensionen som kommer från tjänstepension att öka.

– Den trenden kommer troligen att förstärkas framöver eftersom vi vet att nivån på de avsättningar som görs till tjänstepension har ökat inom flera avtalsområden under senare år. Till det kommer att allt fler har en inkomst över intjänandetaket till allmän pension, där avsättningen till tjänstepension är högre, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, i en presskommentar.

Utbetalningarna från tjänstepension och privat livförsäkringssparande uppgick till 206 miljarder kronor, enligt statistiken. Utbetalningarna av allmän pension från Pensionsmyndigheten uppgick till 355 miljarder kronor, skriver Sak & Liv.

Genomsnittlig enskild firma? Undvik pensionsförsäkring.

Pensionsmyndigheten har skrivit en vägledning till alla som har ett behov av att spara privat till sin pension, och detta rör ju oss småföretagare i högsta grad.

Detta eftersom vi, till skillnad från de anställda, inte har någon tjänstepensionsfond som arbetsgivaren fyller med rätt så mycket pengar varje månad.

I rapporten presenteras de flesta sparmöjligheter på ett bra och överskådligt sätt. Du hittar rapporten som kom häromdagen här.

Men.

För den snabbt läsande enskilde näringsidkaren gäller det att se upp.

I både utskick och i sammanfattningen i den länkade rapporten ”Eget sparande till pension”, vägleder myndigheten företagare till att spara i pensionsförsäkring.

Pensionsförsäkring är bra för många, men inte så bra för en stor grupp med enskild firma. Jag gjorde själv fel under lång tid här, och det blev ett väldigt dyrt sparande.

Läsaren vägleds till att a) tänka på att företagare verkligen behöver spara till sin pension b) du får som företagare spara avdragsgillt och c) den avdragsgilla pensionsförsäkringen är då ett alternativ (Även IPS, individuellt pensionssparande nämns).

Det är väl då klart som nylagd premiär-is den första morgonen efter påfrysningen vad man ska göra? Jag är företagare och jag ska spara i pensionsförsäkring!

Nej, faktiskt inte.

Och om du läser hela rapporten, och detta noggrant, får du ett skäl till varför du inte sak spara så. På sid 16 i rapporten framgår att rådet att dra av för spara avdragsgillt inte gäller alla enskilda näringsidkare. (Förmodligen gäller det relativt få av de minsta företagarna). För den som driver en enskild firma med ett överskott som är lägre än 44 758 kronor i månaden bör inte dra av för sitt sparande.

”Om man vill maximera avsättningen till allmän pension” ska man inte dra av för sitt pensionssparande, står det. (Och vem vill inte det, i sammanhang där själva målet är att få en bra pension?).

”Spara i stället av de skattade pengarna i någon av sparformerna ovan”, fortsätter rapportförfattarna och räknar upp allt ifrån vanligt bankkonto till kapitalförsäkring och amortering och direktsparande i aktier – men inte pensionsförsäkring.

Vi som varit med ett tag vet att detta har att göra med att om du sparar i en pensionsförsäkring så måste du med enskild firma dra av på skatten motsvarande den summa du sparar. Annars skattar du två gånger!

Utbetalningarna av pensionsförsäkringen beskattas nämligen i framtiden automatiskt, och då är det ju dumt att skatta för dessa sparmedel också i dag.

Men om du drar av så sänker du din allmänna pension.

Så varför ens överväga att spara i en pensionsförsäkring? Jo, om du tjänar cirka 45 000 eller mer, gör det inget om du drar av den summa som överstiger 45 000. Detta avdrag minskar nämligen inte avsättningen till allmän pension, då taket för avsättningar går kring denna summa.

Det är dock relativt få med enskild firma som tjänar så pass mycket. Enligt Företagarnas enkät och rapport, är det så här: ”endast nio procent har en lön som överstiger 35 000 kronor i månaden”.

För att sammanfatta: som innehavare av enskild firma med en rätt normal omsättning sänker du din allmänna pension när du sparar i en pensionsförsäkring. Det riskerar att bli ett mycket dyrt pensionssparande (observera att detta inte gäller dig med AB, där kan det vara bra att dra av även om du tjänar mindre).

Rapporten i övrigt är lärorik och ter sig som heltäckande när det gäller sparalternativen. För- och nackdelar för varje sparform gås igenom på ett tydligt sätt, ja kanske det bästa sätt jag tagit del av (förutom bristen ovan då).

Det finns en annan rapport från myndigheten 2018, som enbart riktar sig till företagare , och som är tydligare med resonemanget just kring pensionsförsäkring.

Rickard Jakbo