Efter pandemipausen: Europa höjer åter pensionsåldrarna

Kanske har politikerna insett att det inte går att skjuta på pensionsåldersfrågan längre. För nu höjs pensionsåldrarna på bred front i Europa.

Under pandemiåren 2020 och 2021 var det många länder som tog en paus i pensionsåldershöjandet.

Antingen sköt politikerna upp frågan eller så undlät de att genomföra fattade beslut om att höja. Detta enligt OECD:s rapport Pensions at a Glance 2021, vilken jag rapporterade om i Dagens Arena nyligen.

Enligt rapporten har pensionsåldrarna inom OECD inte höjts, så när som på en åldersgräns i Sverige. I Sverige ökade minimiåldern för att ta ut statlig inkomstpension från 61 till 62 år förra året.

Men kanske har politikerna insett att det inte går att skjuta på pensionsåldersfrågan längre. För nu höjs pensionsåldrarna på bred front i Europa.

I Spanien höjs lägstaåldern för att ta ut pension. Den ålder då man slipper förlora extra mycket ekonomiskt på att gå i pension höjdes till till 66 år och två månader, rapporterar EuroWeekly.

I Storbritannien höjs den lägsta ålder som det är tillåtet att ta ut den arbetsgivarbetalda tjänstepensionen från 55 till 57 från och med 2028. Regeringen stängde nyligen möjligheten att flytta sin pension till ett en pensionsplan som skulle göra att spararna behöll möjligheten att gå vid 55.

I Finland fortsätter man att höja pensionsåldern enligt plan. I dag är den lägsta pensionsåldern för allmän ålderspension 63 år och denna gräns kommer att höjas de närmsta fem åren till 65 år.  

Man har där också beslutat att inom en nära framtid ha ett system där pensionsåldern bestäms av medellivslängden. Om livslängden fortsätter att stiga, höjs pensionsåldern med automatik. Detta ska gälla för dem som är födda 1965 eller senare.

Detta system, som kopplar medellivslängden till pensionsåldern, är infört i sju EU-länder.  Förutom Finland finns beslut på att införa systemet i Danmark, Estland, Grekland och Nederländerna, enligt ovan nämnda OECD-rapport.

Även i Sverige finns ett förslag på att införa detta medelivslängdsrelaterade system, även kallat ett system med riktålder.

Enligt ett annat förslag som riksdagen har att ta ställning till kommer åldern för när man kan få grundskydd, till exempel garantipension och bostadstillägg, att höjas från 65 till 66 år redan 2023, alltså nästa år.

Mycket talar alltså för att det är business as usual i pensionsåldersfrågan.

Medellivslängden kan sjunka igen

Medellivslängden i Sverige kan sjunka. Det är i så fall första gången på mycket länge, men kanske inte så länge som de flesta tror. Så sent som progressivitetens symbol-år, alltså 1968, sjönk medellivslängden på grund av Hong Kong-epidemin.

Det var ingen drastisk minskning, men ändå. Det var ju Sveriges gyllene år av tillväxt och expanderande välfärdsstat, så helt intuitivt är det inte. Men en pandemi kan rita om kartorna och riktningarna på det mesta, vilket vi är smärtsamt medvetna om i dessa tider. Förhoppningsvis klarar vi oss hålla oss över cirka 53 år i medellivslängd (!) vilket gällde för år 1900.

För hundra år sedan, alltså år 1920, hade medellivslängden ökat till cirka 60 år, efter att ha dippat rejält 1918, då spanska sjukan svepte över världen. I dag är den 84,7 år för kvinnor och 81,3 år för män, enligt SCB:s befolkningsstatistiker, som refereras av MinPension-bloggen.

Läs mer här i Kristina Kamps blogginlägg och se en grafik över medellivslängden i Sverige: ”Corona kan sänka medellivslängden”

Hon påminner där också om detta intressanta och fasliga faktum: Kvinnor med låg utbildning i Sverige har inte haft en ökning av sin livslängd på mycket länge.