R.I.P 0,4 procent = låg avgift

I veckan skrev jag om en ny rekommendation, eller riktmärke som Pensionsmyndigheten kallar den, om vad som ska ses som ”en låg avgift” i långsiktigt fondsparande till pensionen.

Fram tills i förra veckan har 0,4 procent setts som en låg, och därmed eftersträvansvärd, avgift. Bloggarna på Rika Tillsammans skrev redan 2011 att ”Tumregeln är att aldrig, förutom i undantagsfall, betala mer än max 0.4 procent i avgift för en fond eller sparprodukt”.

0,4 procent har sedan upprepats av experterna till som tätt genom åren som en sorts maxnivå för långsiktigt sparande, till exempel av Avanzas förre sparekonom Claes Hemberg och Nordnets Frida Bratt, för att nämna några av dem.

Men nu kommer Pensionsmyndighetens rapportförfattare fram till att 0,4 procent är över medianavgiften för de fonder som många pensionssparare vägleds till, nämligen de globala aktieindexfonderna.

Det nya nivån är 0,2 procent, gränsen mellan den första och andra kvartilen på listan över alla fonder av denna typ som finns på den svenska marknaden*.

Det låter kanske som småpotatis. 0,4 eller 0,2. Obetydlig skillnad?

Men som Alectas sparekonom Staffan Ström uttrycker det ”varje tiondels procent i avgift får en enorm betydelse” vid långsiktigt sparande.

Det beror på att avgiften tas ut på hela sparkapitalet och inte bara på avkastningen. Detta sker varje år.

En viktig aspekt av avgiftens betydelse är att pengarna som försvinner i avgift i stället för att gå till avgift skulle ha kunnat ligga kvar och växa till sig med ränta. Och till det kommer räntan på räntan. Att dra undan 1 500 kronor från 30 år av ränta på ränta-effekt ger rätt stort utslag, och det förstår de flesta som stannar upp och tänker efter.

Frågan är om 0,2 procent nu blir det nya expertmantrat. Och hur kommer de mer högavgiftsförespråkande delarna av finansmarknaden i så fall att svara?

Om rapporten och varför avgifterna är så betydelsefulla vid långsiktigt sparande till pension kan du läsa om i artikeln här, som är publicerad i Dagens Arena, där jag för närvarande vikarierar.

Pensionsmyndighetens rapport, bland annat med en lista på 20 globala aktieindexfonder samt deras avgifter hittar du här.

*Utanför premiepensionssystemet, som har kraftigt rabatterade avgifter

Höjd pensionsavgift minskar tjänstepensionspremierna (med 10 miljarder)

Pensionsmyndighetens har skrivit en rapport om hur pensionerna kan höjas via en pensionsavgiftshöjning.

En intressant konsekvens av myndighetens huvudalternativ är att det höjer inkomsttaket för allmän pension. Detta betyder, enligt kollektivavtalen, att arbetsgivarnas tjänstepensionsavsättningar för höginkomsttagare sänks.

Det blir alltså mer avsatt till den statliga pensionen, men för de med högst inkomster blir det samtidigt mindre pengar in i deras tjänstepensionsfonder.

I tredje ledet betyder det avsevärt mindre i premier till tjänstepensionsföretagen, eftersom de får stora tjänstepensionsavsättningar för dem vars lön ligger över inkomsttaket. Att effekten blir stor beror på att tjänstepensionen uppgår till hela 30 procent av inkomsten över taket, medan avsättningen under taket i regel är 4,5 procent ( ett räkneexempel från Pensionsmyndigheten finns här).

Myndighetens förslag innebär en sänkning av inbetalningarna till tjänstepensionsförvaltarna med omkring 10 miljarder kronor, skriver rapportförfattarna.

Detta motsvarar en sänkning med 4 procent av den totala inbetalningen av premier till konkurrensutsatta pensions- och livförsäkringar under 2020, vilken uppgick till 270 miljarder kronor, enligt statistik från Svensk Försäkring som Dagens Industri rapporterade om tidigare i år.

Om det gick att renodla enbart kollektivavtalad tjänstepension, skulle den procentuella minskningen vara större, och för de bolag som nästan enbart har konkurrensutsatt kollektivavtalad tjänstepension skulle minskningen av premier förmodligen vara rätt stor i procent.

En fråga som denna uträkning leder in på är: engagerar sig vissa tjänstepensionsbolag i debatten om pensionsavgiften delvis för att en höjning kan innebära kraftigt minskad omsättning?

Läs mer om rapporten mer här.

561 (!) miljarder betalades ut i pension förra året

Det är en hisnande stor summa pengar som varje år betalas ut i olika former av pensioner. 561 miljarder kronor närmare bestämt. För att få syn på proportionerna kan du jämföra med den svenska statens samlade intäkter förra året: 961 miljarder kronor.

Men det är inte bara pensioner från staten som ingår i de 561 miljarderna. Utöver den allmän pensionen från staten ingår här tjänstepensionsförsäkringar och privat livförsäkringssparande, alltså utbetalningar från privat pensionssparande.

De tre pensionstyperna ger sammanlagt totalt 561 miljarder kronor i utbetalt kapital, vilket är en ökning med 58 procent sedan 2011. Det visar nya siffror från Svensk Försäkring, som Sak & Liv rapporterade om i dag.

Och som många sammanställningar visat de senaste åren, fortsätter andelen av den totala pensionen som kommer från tjänstepension att öka.

– Den trenden kommer troligen att förstärkas framöver eftersom vi vet att nivån på de avsättningar som görs till tjänstepension har ökat inom flera avtalsområden under senare år. Till det kommer att allt fler har en inkomst över intjänandetaket till allmän pension, där avsättningen till tjänstepension är högre, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, i en presskommentar.

Utbetalningarna från tjänstepension och privat livförsäkringssparande uppgick till 206 miljarder kronor, enligt statistiken. Utbetalningarna av allmän pension från Pensionsmyndigheten uppgick till 355 miljarder kronor, skriver Sak & Liv.

Företagare inte mer oroade för pensionen än andra?

”Det verkar alltså inte som om företagare är oroligare än andra för sin pension. I denna undersökning är det i alla fall inte så”.

I en ny rapport från fackförbundet Byggnads och tankesmedjan Katalys ges ytterligare en pusselbit som kan bidra till förståelsen av småföretagarnas pensionssparande. En sparbeteende som är relativt obeforskat, i alla fall sett till hur viktigt det är för egenföretagarnas pensionsnivåer.

I enkätundersökningen, (svar från 2 029 personer i en webbpanel, där 63 procent av de tillfrågade i panelen svarade) visar det sig att var fjärde företagare var mycket orolig för sin pension, och 29 procent sa sig vara ganska orolig för att få en låg pension.

Det ger en sammanlagd ”orosandel” på 54 procent. Mer än hälften av småföretagarna skulle alltså vara oroliga. Dramatiskt, kan tyckas.

Men det är inte så omskakande om man tittar på jämförelsesiffrorna. 54 procent är nämligen mer eller mindre exakt samma andel som för alla svarande.

De som är mest oroade sett till sysselsättningsbakgrund är gruppen med ”annan sysselsättning”, där sjukskrivna och dem med långvarig sjukersättning ingår. Hela 77 procent sa sig vara oroliga. Därefter kommer gruppen arbetare (61 procent), sedan kommer grupperna arbetslösa, företagare och tjänstemän med ungefär samma grad av oro, kring drygt 50 procent.

Bland LO-medlemmarna är oron större än för de flesta andra grupper som man fokuserat på i undersökningen. Lite mer än sex av tio är oroliga (och det är en av anledningarna till att till exempel Byggnads är så aktivt i frågan, vilket jag skrivit om här) .

En av de mest oroliga grupperna är, föga förvånande, de med lägst inkomster. Bland dem som tjänade under 300 000 kronor om året uppmättes en av de högsta orossiffrorna, 66 procent.

Denna grupps orosnivåer slås bara av grupperna Sverigedemokrater och dem med ”annan sysselsättning” (ofta sjukskrivna).

De som har riktigt höga inkomster är långt ifrån så oroliga, 38 procent uttrycker någon oro, och bara 8 procent är mycket oroliga.

Det verkar alltså inte som om företagare är oroligare än andra för sin pension. I denna undersökning är det i alla fall inte så.

Man måste dock väga in att antalet företagare i undersökningen inte uppgick till fler än ett par hundra, och det kan vara så att de företagare som ingår i Novus webbpanel är en speciell grupp av företagare som skiljer sig från de flesta företagare i samhället.

Begreppet egenföretagare är ju ett paraplybegrepp som täcker in allt från framgångsrika entreprenörer med anställda, till gig-jobbare som mer eller mindre tvingats på en f-skattesedel. Om de svarande mest är framgångsrika it-baroner eller fotografer som hankar sig fram gör stor skillnad.

Sista ordet om företagarnas oro, statistiskt sett, är med andra ord inte sagt.

Alibaba och den rövade? – om pensionssparande i Kina

SVT tog i morse upp försvinnandet av den i Kina välkände och mycket rike serieentreprenören Jack Ma.

Varför ska vi bry oss?

En av flera orsaker är att många svenska pensionssparare via sina pensionsfonder äger aktier i e-handelsgiganten Alibaba som Ma grundat.

Fråga är om detta är bra ur ett ekonomiskt perspektiv?

Nu när dess grundare och företrädare Jack Ma är försvunnen är det hög tid att ställa frågan.

Försvinnandet kom en tid efter att han kritiserat det kinesiska banksystemet. Ryktet eller insinuationerna om att han har betvingats på något sätt har tillsammans med regimens utredning av bolaget fått det som kallas aktiens politiska risk att öka. Värdet sjönk med 30 procent på relativt kort tid, rapporterar en rad rad medier.

Som Nordnets Frida Bratt sa i radioprogrammet Ekonomiekot extra är Alibaba och även den kinesiska techgiganten Tenscent ett självklart innehav i många svenska fonder inklusive pensionsfonder. Särskilt framträdande är bolagen i Tillväxt-, Asien- och Kina-fonder

– Äger man någon av dessa typer av fonder äger man Alibaba, sa hon.

(Exempel på fonder är denna premiepensionsfond, och denna )

Vem är då Jack Ma och vad har han gjort? Han är en imperiegrundare och e-handelsguru som har varit mycket närvarande i den kinesiska offentligheten. Det sägs att kineserna tycker om honom.

Rent affärsmässigt har han byggt upp ett jättebolag, ett företagskonglomerat som arbetar med bland annat företagshandel via nätet, B2B-online via Alibaba.com samt betal- och söktjänster. Alibaba äger också taobao.com (liknar ebay.com fast på kinesiska) och Aliexpress.com som vänder sig till alla i världen som vill handla direkt från återförsäljare i Kina.

Det som först kan verka lite besynnerligt när man närmar sig historien är att han lämnade sitt ordförandeskap för bolaget redan 2019. Han skulle i stället ”ägna sig åt välgörenhet”. Även då fanns det ett narrativ om att det var det styrande partiet som ville att han skulle kliva åt sidan.

Så varför skulle han i dag vara så viktig för bolaget? Jo, även om han avsade sig ordförandeskapet, satt han kvar i den för koncernen mycket mäktiga gruppen ”Alibaba Partnership”, en grupp med inflytande över styrelse, ledning, bonusar och vilka som får göra affärer med bolaget i Kina, vilket New York Times redde ut i september 2019.

”Frågetecknen blir allt fler. Samtidigt hotas Alibaba av svartlistning i USA och bolaget utreds i Kina. Det är tydligt att aktien omfattas av politiska risker.

Ekonomiekot extra

De senaste dagarna har en ny story dykt upp i det globala medieflödet. Mannen i fråga kanske bara ligger lågt. Det var denna vinkel som SVT dryftade med Kinaexperten Frédéric Cho i SVT:s morgonstudio i morse. Han tror att 55-åringen håller sig undan medvetet, att han har gått i ide. Näpsad av makten efter sin kaxighet ska han sitta och trycka i sin villa. Efter denna lilla vändning återhämtade sig aktien något.

Men oavsett hur det är med Ma:s fysiska och psykiska tillstånd är det nog bara en tidsfråga innan de svenska fond- och pensionsförvaltarna drar ned på Alibaba-aktierna om han inte dyker upp snart. Stor osäkerhet är inte bra och det är svårt att ha investeringar i bolag vars informella ledare kanske är satt i husarrest eller ännu värre.

Att Kina tar den folkkäre miljardären i örat är inte heller det enda problemet för Alibaba-koncernen. Den kinesiska staten utreder bolaget för monopolistisk verksamhet. Frågan som både pensionssparare och förvaltare bör ställa sig är därför hur bra det är att en relativt stor del av den framtida pensionen ska vila tungt på beslut som tas av regimen i Kina.

Vissa tror att det på lite längre sikt i princip bara är de kinesiska konsumenternas köpkraft som styr värdet på Alibaba, och inte olika regleringar och utredningar, eller spänningar mellan bolagsledning och kommunistledning. Andra fokuserar på politiken.

För den som vill fördjupa sig mer om storyn och dess bakgrund rekommenderar jag den indiska youtubern Dhruv Rathee som härnedan förklarar om vad som har hänt och vad Ma har sagt som kan ha retat upp kommunistpartiets ledning i Kina..

Ibland krävs det en indisk förklaring.

När det gäller sparande i Kinarelaterade verksamheter finns också såklart viktiga hållbarhetsaspekter som rör demokrati, etik , klimat/miljö och social hållbarhet, som det säkert finns anledning att återkomma till.

Tills dess kan du som är intresserad läsa om detta spår i Svd-artikeln , om Huawei och Ericsson, en analys av Anders Billing om misstankarna mot Huawei som också lyfter den större frågan, eller kanske ska man säga den i-praktiken-mindre frågan, om hållbarhet vs ekonomiska intressen.

Sverige ett skatteparadis (för 65-plussare med jobb)

Sverige är något av ett skatteparadis för dem som fyllt 66 och fortsätter att arbeta. För många av dem som lever hyfsat länge kan man till och med säga att staten inte beskattar dem alls.

Detta eftersom de intjänade pensionsrätterna för dem som jobbar vidare beräknas vara högre än den låga skatt som stora delar av de äldsta i arbetskraften betalar i skatt.

Det är redan i dag skattemässigt fördelaktigt att arbeta efter 65-årsdagen. Men 2021 blir det ännu mer fördelaktigt.

Skillnaden är stor mellan de äldre och yngre. För en anställd som inte fyllt 66 är skatten omkring 20 procent efter jobbskatteavdrag, vid en inkomst på 21 000 kronor i månaden.

Men för personer över 65 år blir skatten cirka bara 8 procent vid samma inkomst. För dem som tjänar mer blir det lite mer i skatt men den är fortfarande rätt låg.

SvD:s lyfter fram detta i en artikel och har två räkneexempel. Utgångspunkten är en person som är 66 år.

  • Månadslön 21 000 kronor: skatten blir strax under 2 000 kronor. I handen: drygt 19 000 kronor efter skatt.
  • Månadslön 25 000 kronor: skatten blir nära 3 000 kronor. I handen: drygt 22 000 kronor efter skatt.  

Siffran 8 procent hittas också i Pensionsmyndighetens rapporter, fast då för 2020 och vid en rätt låg månadsinkomst, 15 000 kronor. (det som Svd skriver, att skatten sänks ännu mer för de arbetande äldsta kan alltså syfta på att fler inkomstgrupper nås av denna mycket låga nivå).

Intressant är att myndigheten talar om något som liknar negativ skatt. Staten betalar dig för att arbeta, även om du inte arbetar åt staten! Så här skriver de:

Man kan här tala om att skatten faktiskt är negativ – du får betalt inte bara av arbetsgivaren utan även av staten för att arbeta eftersom inkomsten ligger till grund för pensionsrätt. Först vid en inkomst om 402 000 kronor betalas skatt som överstiger pensionsrättens värde”.

Pensionsmyndigheten i sin rapport Pension och skatt 2020

Det är dock inte 8 procent skatt för de 66-plussare som både tar ut pension och jobbar, i alla fall för medelinkomsttagare och uppåt, då dessa hamnar under två olika skattetabeller samtidigt.

I myndighetens räkneexempel blir deras skatt 18 procent för 2020, vilket ändå är betydligt lägre än för den yngre arbetskraften som myndigheten jämför med och betalar 26 procent i skatt.

De olika skattenivåerna handlar dels om att staten vill gynna pensionärernas köpkraft via det som kallas ”det förhöjda grundavdraget”, vilket betyder att en stor del av arbetsinkomsten lyfts bort från beskattning, och dels om en effekt av jobbskatteavdragen som Anders Borg införde. I och med att Borg sänkte skatten så kraftigt för alla som arbetade, blev ju skatten för dem som bara hade pension relativt hög.

Läs mer om bakgrunden till de olika skattesatserna i ett blogginlägg av Kristina Kamp på Min Pension.

Pensionerad företagare? – ställ upp på en intervju

Var med och fyll en kunskapslucka.

Egenföretagare har ingen tjänstepension, vilket gör att de hamnar i en annan sits än de anställda.

Under hösten 2020 skriver jag en uppsats i sociologi på avancerad nivå. Uppsatsens ämne är företagare i det svenska pensionssystemet.  

Den ska undersöka hur och om egenföretagare sparar till pensionen, och hur det fungerar i praktiken när de väl blivit pensionärer.

Bakgrunden är att företagare har ett större eget ansvar för sin pension än vad anställda har. Men ingen har undersökt hur det har blivit för de svenska egen-företagarna. Det här vill jag bidra till att ändra på och jag fokuserar i detta läge på solo-företagare som gått i pension, alltså dem som inte haft anställda under större delen av yrkeslivet.

Huvudfrågeställningen är:

Varför har du pensionssparat som du gjort – eller varför har du inte sparat – under dina år som egenföretagare. Hur har du tänkt kring detta? Vad påverkade dig?

Jag har även en frågeställning om du upplever att ditt pensionssparande eller icke-pensionssparande påverkar ditt liv i pensionsålderns i dag på något väsentligt sätt.

Jag söker dig som uppnått pensionsålder och vill ställa upp på cirka en timmes intervju om detta.

För att ingå i målgruppen för intervjuerna ska du:

* under en stor del av ditt yrkesverksamma liv ha varit soloföretagare, det vill säga ha bedrivit näringsverksamhet och inte haft anställda (men du kan ha gjort annat, varit anställd eller haft anställda en mindre del av yrkeslivet)

* påbörjat ditt uttag av allmän pension

Det spelar mindre roll om du tillhör dem som fortsatt att jobba trots att du tar ut pension.

Om du kan tänka dig att bidra till ökad kunskap om företagande och pensioner, så kan jag ringa, eller mejla dig, och berätta mer. Det vore roligt om du ställde upp.

Med vänliga hälsningar

Rickard Jakbo, magisterstudent på Södertörns Högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, rickard.jakbo@gmail.com  Tel: 070 453 42 76.

Praktiskt

Intervjun väntas ta cirka en timme och sker på det sätt som passar dig bäst. Antingen träffas vi och håller avstånd, eller så ses vi via nätet med hjälp av verktyg som till exempel Zoom eller Google Hangouts. Om inget annat fungerar, kan telefon funka.

De delar av intervjun som ingår i själva uppsatsen blir anonymiserade, ditt namn finns inte med och det går inte att identifiera dig i uppsatsen. En studentuppsats på avancerad nivå (D-nivå) lyder också under GDPR, vilket innebär en rad förpliktelser för mig, till exempel kommer grundmaterialet, själva intervjun, att raderas när uppsatsen är färdig.

Handledare är professor Anders Ivarsson Westerberg, Institutionen för samhällsvetenskaper.

Om varför du som egenföretagare ska tänka till om din pension

En ständig källa till lågmäld oro för många egenföretagare är pensionen.

Som egen har du ingen tjänstepension. Men vem bryr sig, tänker du kanske. ”Det är något jag får ta tag i sedan”. Ska du bry dig?

Ja, inte minst för att du förmodligen kommer att leva i minst 17 år som pensionär.

Du bör i alla fall ha tänkt över saken. Du som drar in motsvarande en medelinkomst missar nämligen cirka 1 500 kronor varje månad, jämfört med 97 procent av alla anställda.

De får nämligen minst 4,5 procent i tillägg på sin lön i tjänstepension. Men du som egenföretagare måste alltså själv ta ansvar för denna över livet rätt så ofantliga summa som mer eller mindre automatiskt rinner ned i alla anställdas fickor. Ofta leder insättningen till en siffra med sex nollor som börjar att betalas ut vid pensioneringen.

Ok, nu känner du till detta. Då kommer nästa problem. Hur ska du spara?

Detta är inte lätt.

Jag är också egenföretagare, och det var länge svårt för mig att veta hur jag skulle göra. Jag sparade på fel sätt i många år, och drog av på skatten för mitt sparande, trots att detta sänkte min allmänna pension från staten. Visst låter det galet, men det kan bli så, om man inte ser upp.

Något som bidrog till mitt felbeslut var a) pensioner känns tråkigt b) det är krångligt och c) det är svårt att hitta oberoende råd.

Ett exempel: ofta lyfts pensionsförsäkring fram som ett alternativ, men det enda argumentet för denna sparform som både myndigheter och bransch verkar kunna enas om är att pengarna låses in. Och det är ju ett klent argument om du samtidigt minskar till allmänna pension, vilket du gör eftersom du måste dra av på skatten om du inte vill skatta två gånger på samma pengar.

Här kan du läsa en fördjupande artikel jag gjort på temat, Pension för dem med enskild firma en djungel, som åtminstone fungerar som en introduktion till ämnet och hur du ska tänka.

Medellivslängden kan sjunka igen

Medellivslängden i Sverige kan sjunka. Det är i så fall första gången på mycket länge, men kanske inte så länge som de flesta tror. Så sent som progressivitetens symbol-år, alltså 1968, sjönk medellivslängden på grund av Hong Kong-epidemin.

Det var ingen drastisk minskning, men ändå. Det var ju Sveriges gyllene år av tillväxt och expanderande välfärdsstat, så helt intuitivt är det inte. Men en pandemi kan rita om kartorna och riktningarna på det mesta, vilket vi är smärtsamt medvetna om i dessa tider. Förhoppningsvis klarar vi oss hålla oss över cirka 53 år i medellivslängd (!) vilket gällde för år 1900.

För hundra år sedan, alltså år 1920, hade medellivslängden ökat till cirka 60 år, efter att ha dippat rejält 1918, då spanska sjukan svepte över världen. I dag är den 84,7 år för kvinnor och 81,3 år för män, enligt SCB:s befolkningsstatistiker, som refereras av MinPension-bloggen.

Läs mer här i Kristina Kamps blogginlägg och se en grafik över medellivslängden i Sverige: ”Corona kan sänka medellivslängden”

Hon påminner där också om detta intressanta och fasliga faktum: Kvinnor med låg utbildning i Sverige har inte haft en ökning av sin livslängd på mycket länge.

FI:s fem skäl till att släcka ned Exceeds rådgivning

Sparrådgivningsbolaget Exceed, som även ger rådgivning om pensionssparande, fick i dag sina tillstånd indragna av Finansinspektionen. De har under många år varit ifrågasatta, då de fått många sparare att satsa på riskfyllda, dyra och svårförståeliga produkter.

Av myndighetens exempel att döma skulle rådgivningen kunna ge hissnande avgifter på mellan 10 och 47 procent, berättade Finansinspektionen, FI:s, företrädare på en presskonferens den 2 juni.

Det är i huvudsak fem förhållanden som ligger bakom det drastiska och ovanliga beslutet:

  • informationen som lämnats till kunderna om avgifter har varit missvisande
  • kunderna har inte haft nödvändig kunskap om de stora riskerna
  • bolaget har brustit i sitt ansvar att säkerställa så att inte fel produkt hamnar hos fel konsument
  • Bolaget har försvårat myndighetens utredning
  • Exceed fick redan 2017 en rejäl bot för att ha brutit mot reglerna, och eftersom de inte förbättrade sig tillräckligt har bu myndigheternas tilltro försvunnit

Bolaget har uppmärksammast av medier och Allmänna reklamationsnämnden under flera år. Många har ifrågasatt deras produkter, vilka har varit svåra att förstå sig på för många sparare och ibland även experter. De kallas hävstångscertifikat och kreditobligationer, och det sistnämnda är en produkt som beskrevs av Finansinspektionens generaldirektör som något som han med 30 år i branschen hade svårt att begripa ”vad det är, vad riskerna är eller varför man ger ett råd att någon skulle köpa det”.

– De visar inte den omsorg om kunden som lagen tydligt kräver. De ska inte erbjuda kunderna olämpliga produkter, sa Finansinspektionens generaldirektör, sa Erik Thedéen på presskonferensen.

Småspararguiden skrev redan 2017 initierat och intressant om detta bolag. Där framgick bland annat att:

  • Avgiften i ett då aktuellt fall innebar 44 procent i avgift på ett hävstångscertifikat
  • Att en kund fått ARN att ta upp ett fall där denne upplevde sig blåst på 190 000 kronor (men där Exceed vann)
  • Att Svenska Dagbladet tidigare visat att deras råd varit betydligt dyrare, jämfört med ett prismedvetet sparande (Cirka 0,3 procent för 200 000 kronor i sparkapital i tidningens exempel).
  • Att bolaget tidigare gjort affärer med omskrivna Oak Capital.

2019 uppmanade ARN i ett annat fall att Exceed skulle betala tillbaka drygt 1 miljon kronor till en kund, och det stod också klart att flera stora försäkringsbolag hade sagt upp samarbetet med bolaget.