Swedish metal on Twitter – another case of the Swedish death metal phenomena?

It may be a long way to the top if you wanna rock and roll, but the route is shorter if you want to get Twitter followers. At least if you are swedish and have a history with death metal.

Which swedish band have the most followers by far? If you are a mainstream metal bloke like me, you’ll be a bit surprised over the answer. Take a look at the chart below.

Measured 2020 10 10 – 2020 10 21

But the most interesting thing with this is that Twitter is an other piece of evidence that it’s the swedish death metal bands, or at least bands with death metal roots, that really fascinates the worlds metal heads.

They even stand out if you compare with international big names in their genre, like for example still active bands like Cannibal Corpse (223 100 followers) and Obituary (140 100).

The whole list:

BandFollowersTweets
1. Amon Amarth447 5001 961
2. In Flames329 0007 567
3. Arch Enemy300 6007 219
4. Messhuggah242 5001 333
5. Opeth177 1001 417
6. Ghost143 2001225
7. Entombed142 000704
8. Sabaton114 90027 800
9. Hammerfall84 1008 100
10. Yngwie Malmsteen68 8009 499
11. Soilwork68 4002 514
12. Therion58 000446
13. Dark Tranquillity42 300310
14. Amaranthe34 1002 778
15. Pain27 500639
16. Avatar24 9001 137
17. Candlemass23 800415
18. Hypocrisy17 800410
19. Europe17 800626
20. Graveyard11 600677
21. At the Gates11 3001 630
22. Mustasch8 6641 300
23. Witchcraft5 645134
24. Pain of Salvation5 701212
25. Evergrey5 1276 127
Measured 2020 10 10 – 2020 10 21. Bands that obviously have stopped tweeting and or/bands not reaching 5 000 followers are excluded. Haunted, Raubtier, Cyhra, Watain, Lucifer among others.

Regarding non kind-of-extreme metal genres, well, some seem to do ok, but it’s not a global mass movement of popularity, at least not on Twitter. It doesn’t help much that Yngwie tweet a lot of interesting guitar-stuff.

One exception seems to be the power metal band Sabaton. Power metal giants Blind Guardian has 94 100 followers, Kamelot 76 400 and Helloween 72 200 followers, but Sabaton has 114 000. (and Hammerfall is quite strong as well).

What lies behind the successful strategy of Amon Amarth? Is it about popularity only or a smart twitter-strategy? After a bit of research I think it’s both: they are one of the most popular swedish metal bands on Spotify, and they tweet a lot. And of course, they surf on the big wave of the neverending interest in vikings in the popular culture.

Twitter is of course only a snapshot of one of the socurces and signs of global internet popularity. But take a brief look at Spotify-plays and you’ll see that there seems to be a strong correlation between twitter popularity and popularity in general.

Hårda poddtips #1 – Sabbath bloody podcast

Hårda poddtips #1

Först ut i denna fantastiska serie kulturtips för den mogne metallisten är Sabbath bloody Podcast. Podden har funnits sedan 2018, och riktar sig till fansen (eller förvirrade människor utan så mycket att göra).

Upplägget ser ut så här: för varje år som tickat på under Heavy Metal-skaparnas karriärer skapas ett avsnitt som går igenom alla väsentliga händelser och tillgängliga åsikter om dessa händelser. Serien startar med ett Pre-Sabbath avsnitt, och sedan följer året 1970, året 1971, året 1972 och så vidare – ja du hajar.

När detta skrivs har alla Sabbath-åren avverkats, men serien har i sann hårdrocksnörd-anda utökats med en Ozzy år för år-inriktning, och på denna linje har vi nu nått 1982.

Det är ett härligt program. Tok-Nördigt, javisst. Men inte på ett tråkigt sätt. Det är metal-nörderi när det är som bäst.

Ibland hamnar programledaren på en löjligt inzoomad detaljnivå. Men det funkar. Och det av två skäl: a) det serveras nyheter för alla fans som inte är helt galna och har pluggat in varenda intervju med legendarerna och deras medmusiker och b) det finns en humoristisk ton.

Här är ett exempel på hur det kan låta ungefär:

-Bob Daisley writes very good texts on the album, almost Geezer level. .. Even my mom sings along to Crazy train.

Här finns intervjusnuttar från tiden då det begav sig, citat ur den växande högen med BS- och Ozzy-böcker och även färskare intervjuer av tala ut-karaktär (läs berätta om vilken egoist/idiot/svin någon av stjärnorna kunde vara och hur synd det är om den som talar ut).

Poddaren är ett till synes anonymt fan som kan berätta i podd-format om allt du velat veta, och även sådant du inte velat veta, om mighty BS och Ozzy.

Podden känns väldigt lovande. Det är mitt intryck efter att ha lyssnat på ett par avsnitt i den serie avsnitt som behandlar Ozzys solokarriär år för år (1980 och 1982). Jag kommer såklart att lyssna vidare.

Här når du showen:

https://open.spotify.com/show/5hOKtrFtK1Fv4VFs3JTuuM?si=Enexc4N9QSOI-7xW-cCJnw

Låg koldioxidrisk avkastar bättre

En uppmuntrande nyhet kom från Pensionsmyndigheten i går den 16 juni. Premiepensionsfonder med låg koldioxidrisk har på fem år avkastat klart bättre än fonder som inte bryr sig så mycket om exponering mot fossiltunga branscher. Det visar en ny rapport, som kan nås här.

Aktiefonder med låg koldioxidrisk har ökat med cirka fem procent i värde jämfört med cirka 2,7 procent för aktiefonder som inte är kategoriserade som låg koldioxidrisk-fonder.

Definitionen av att vara en fond med låg koldioxid-risk utgår från en CO2-märkningen ”Låg CO2-risk”.

För att få detta märke krävs det att

a) fonden behöver ha en låg risk i omställningen till en världsekonomi med låga koldioxidutsläpp.

b) att det finns en begränsad exponering mot fossila bränslen i fonden.

Exponeringen mot fossila bränslen måste till exempel vara lägre än 7 procent av fondens totala innehav.

CO2-riskvärdet, som ska vara under 10 på en skala mellan 0 och 100, och är den kapitalvägda summan av fondens innehavs CO2-riskvärden under de senaste 12 månaderna. Dessa så kallade riskvärden räknas ut av företaget Sustainalytics, som värderar i vilken grad ett företags verksamhet och produkter är anpassade för en övergång till en ekonomi med lägre koldioxidutsläpp.

”Beräkningen går främst att göra för aktiefonder och sker kvartalsvis”, skriver myndigheten i sin rapport,

Pensionsmyndigheten har även infört andra nya verktyg än detta som fokuserar på fossila bränslen. Även här handlar det om att spararen kan sortera bort, eller välja till fonder, på ett mer informerat sätt. De nya märkningarna och klassificeringsverktygen är Hållbarhetsrisk (ESG-risk), ”Oönskade produkter och tjänster” samt Hållbarhetsfonder.

Här kan du läsa om Pensionsmyndighetens hållbarhetskriterier.

https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension/valj-och-byt-fonder/hallbara-fonder

Männen får högre tjänstepension – men kvinnor 60-64 ligger bra till

I början av året tillgängliggjorde SCB statistik över utbetalda pensioner 2018. Det är stora skillnader mellan könen och olika åldersgrupper. Så här ser det ut för de grupper fick det bästa medelvärdet.

Drygt 5 000 kronor i månaden i tjänstepension skiljer det sig åt mellan den grupp kvinnor som får mest i utbetald tjänstepension och den grupp män som ligger i absoluta toppen, det vill säga 61 – 64 – åringarna.

Så såg kompensationsgraden i pensionen ut 2018 för tre inkomstgrupper

För pensionärer som har en mediantjänstepension är kompensationsgraderna väldigt bra. Utan tjänstepension är det betydligt sämre när pensionen jämförs med lönen, i synnerhet för låginkomsttagande män. Det visar en ny rapport.

En av många intressanta pensionsfrågor är hur mycket en genomsnittlig man och en kvinna får i pension, mätt som kompensationsgrad.

Detta ger sig Pensionsmyndighetens analytiker ännu en gång i kast med att svara på i samband med presentationen av en ny rapport.

På en webbsänd presentation kunde myndighetens Jesper Lorentz redovisa tre inkomstgruppers årsinkomster fram till 65 års ålder 2017, alltså hur lönerna hade utvecklat sig för olika inkomstgrupper under livet, sett som medianlöner.

Han redovisade därefter kompensationsgrader för samma inkomstgrupper, alltså hur stor andel av den tidigare lönen som betalas ut i allmän pension och tjänstepension vid 66 års ålder 2018.

Kompensationsgraden räknades ut genom att att ta medianlönen för grupperna vid 60 respektive 64 års ålder, och sedan beräkna ett medelvärde av detta. Detta blir då den uppskattade lönen som pensionen stäms av emot.

De mest intressanta resultaten som jag kunde identifiera var:

  • Att med tjänstepensionen inräknad så var kompensationsgraderna relativt höga för såväl låg-, medel- och höginkomsttagare. Alla hade de kring 80 till 85 procent i pension av sin tidigare lön, mätt som Pensionsmyndigheten gör. Det gällde både kvinnor och män. Bara låginkomsttagarmännen hade en kompensationsgrad under 80 procent, och då låg denna ändå på cirka 77 procent.
  • Att med tjänstepensionen borträknad så var kompensationsgraderna betydligt lägre: 55 – 57 procent för medelinkomsttagargrupperna och cirka 40 procent för låginkomsttagarna.
  • Att gruppen låginkomsttagare sänker sina löner efter 37 års ålder och de fortsätter att sänka sina löner ända fram till 65-årsdagen (varför framgick inte i presentationen).
  • Låginkomsttagarmän har en lägre kompensationsgrad än kvinnor, något analytikern tror beror på män med låga inkomster i högre grad saknar tjänstepension.

Siffrorna ligger i linje med det narrativ om fattigpensionärer som vuxit fram på senare år bland en del analytiker och bedömare: att det inte är pensionssystemet det är fel på när det gäller de cirka 300 000 av alla pensionärer som kallas fattigpensionärer – utan att orsaken till att de har det knapert snarare är deras låga inkomster och bidrag som de fick innan de blev pensionärer.

Alectas pensionsekonom Staffan Ström frågade sig till exempel på sin blogg nyligen ”Det pratas ofta om fattig­pensionärer, men hur ofta har du hört talas om fattig­inkomst­tagare?”.

Nej, det är inte ofta vi får höra om de 4,7 procent av dem under 65 som lever i materiell fattigdoms i Sverige (och som är folkbokförda här, ska väl tilläggas).

Denna iakttagelse gör att man får får ihop att det finns en grupp människor som har lite pengar som pensionärer, trots att pensionssystemet procentuellt sett betalar dem mycket i förhållande till vad de tjänade när de var cirka 62 år. (Enligt Ström, som lutar sig på Pensionsmyndighetens siffror, är det till och med så att var fjärde person får en högre inkomst som pensionär jämfört med inkomsten tidigare i livet och detta gäller i första hand låginkomsttagare).

Pensionsmyndighetens analytiker spekulerade också om varför man inte kan se en sjunkande kompensationsgrad trots att vi lever allt längre (och att detta med dagens system borde påverka pensionerna negativt). Det kan bero på att avkastningen i premiepensionen hade gått väldigt bra för dem som var pensionärer vid 66 års ålder 2018.

En fråga som presentationen inte gick in närmare på var hur stor del av den höga kompensationsgraden (i förhållande till missnöjet med pensionssystemet som finns på sina håll) som består i att många tar ut sin tjänstepension på fem respektive tio år, och därmed höjer kompensationsgraden tillfälligt i början av sin pension, för att sedan få en betydligt lägre pension efter fem år.

Om tjänstepensionernas växande betydelse #1

Nyligen presenterade Pensionsmyndigheten sina senaste helårssiffror på inbetalade premier i pensionssystemet. Hela 518 miljarder, en summa som motsvarar cirka 10 procent av Sverige BNP pytsades in 2018. I diagrammet nedan kan du översiktlig se hur de olika formerna av pension har utvecklats sedan 2006.

Tjänstepensionens andel växer kontinuerligt, och motsvarar i dag 37 procent, eller 194 miljarder kronor, av det totalt inbetalade beloppet.

Klart sjunkande är de inbetalade premierna till privat pension.

”Nu för tiden är det enbart dem som inte tjänar in till sin tjänstepension i sin anställning som har en avdragsmöjlighet, där ingår även dem som är egenföretagare”, sa Pensionsmyndighetens analytiker på presentationen av rapporten ”Sveriges pensioner 2006 – 2018”.

För tjänstepensionen är dock inte statistiken 100-procentig. Pensionsförsäkringar täcks i statistiken som kommer från Svensk Försäkring, men det finns luckor. Till exempel kommun- och landstinganställdas förmånsbestämda tjänstepension ingår inte här.

Rapporten kan nås via denna sida på myndighetens webbplats.