Tacksam för Gangsters

Det finns mycket att klaga på i samhället. Men vissa saker fungerar galet bra. Jag läser på morgonen om en intressant bok i tidningen, kollar på Stadsbibliotekets webbplats var den finns (Östberga, Telefonplan, Tensta) och redan inom en timme (!) har jag den i min hand utan att jag betalar något extra.
Tack till personalen på SL och biblioteken för att jag snart kan läsa  ”Gangsters” av Patrick Radden Keefe.

https://www.dn.se/kultur/patrick-radden-keefe-jag-ar-intresserad-av-varfor-folk-gor-daliga-saker/

Nytt om EU-direktiv om löner: Lönetransparens kan gälla trots regeringens stopp

Fick förmånen att fortsätta bevakningen av EU:s lönetransparensdirektiv.

Av Arbetsvärlden fick jag uppdraget att reda i vad ett EU-direktivs ”direkta effekt” kan betyda.

Regeringen har ju meddelat att de inte tänker införa EU:s lönetransparensdirektiv. Nu i elfte timmen ska de i stället försöka förmå ordförandelandet Cypern och de andra 16 medlemsstaterna att gå med på en omförhandling.

Rätt intressant. Läs här om vad som kan gälla redan om ett par månader.

Lönetransparens kan gälla trots regeringens stopp

Varför vet så många inte vad sociologi är? Vad är sociologi? #1.

  1. Sociologiförvirringen
  2. Några exempel på vad sociologer pratat om från januari till april 2025 i medierna
  3. .Världens kortaste sociologihistorik
  4. Läran om allt socialt liv eller läran om klass, genus och etnicitet?

Sociologiförvirringen

Trots att sociologer uttalar sig eller refereras i riksmedier i stort sett varje månad, och att det är ett ämne på flera gymnasieprogram är det många som jag träffar på som inte vet vad det är. Den vanligaste gissningen är att det har med socionomers arbete att göra- en sorts lära om och för socionomers då.

Det är fel. även om många socionomer har läst sociologi i sin utbildning, så det en stor skillnad. Socionomer arbetar ofta som socialarbetare, till exempel som socialsekreterare, kuratorer vid skolor, och i olika sociala verksamheter inom offentlig, frivillig och privat sektor. En Sociolog däremot är en person med akademisk examen i sociologi. Vad gör då en sådan?

Sociologer undersöker och utreder saker. Faktum är att sociologer kan undersöka nästan vad som helst. Det finns sociologi om politik, om ekonomi och om religion. Om psykisk ohälsa, sport, mat och populärmusik. Det finns till och med sociologer som studerar sociologin sociologiskt, alltså en sorts sociologisociologi.

Här är några exempel från de senaste månadernas medierapportering där sociologer omnämnts sig.

Sociologer pratar i media, från januari till april 2025:

Samhället är inte maktlöst mot skolskjutningar – lär av Finland (DN 02 06)

Sociologen: Invandring löser inte det låga barnafödandet på sikt (SVT 31)

Så har Polen påverkats av åren med antidemokratiskt styre.(DN 03 12)

Så påverkar läget i omvärlden avtalsrörelse (Vårdfokus)

Den kristna trenden stressar de tvärsäkra (Expressen, 21 jan 2025). (se utförlig beskrivning av medierapporteringen i slutet på inlägget)

Skolskjutningar, religion, arbetstid och barnafödande. Uppenbarligen kan sociologer uttala sig om rätt så olika saker. Så vad är då sociologi? Finns det en röd tråd i ämnets drygt 100-åriga historia?

Världens kortaste sociologihistorik

För att svara på frågan tar vi hjälp av historien.

Azarian (2017) daterar sociologins födelse som akademisk disciplin till för ungefär 100 år sedan, och de fösta sociologerna i USA studerade i första hand det civila samhällets problem: föreningsliv, familjeliv, immigration och ”getton” (Zetterberg 1997).

Till Sverige kom det som ett självständigt ämne först 1947 (Ekerwald 2014) och denna sociologi hade ofta fokus på sociallagstiftningen (Wisselgren 1997).

Kring 1968, kom en marxistisk teori-våg att skölja över akademin, en våg som något senare fick sällskap av feministiska teorier (Zetterberg 1997). Perspektiven rörde sig alltså allt mer mot klass och kön/genus. Ekerwald (2014) noterar att etnicitet blir ett viktigare inslag under 90-talet.

Parallellt med teoriernas skiftande status har där dock hela tiden funnits en empirisk och utredande del som inte låtit sig förändras så mycket och som mest fokuserat på arbetsliv, utbildning och sjukvård (Ekerwald, 2014).

Historiskt har alltså sociologin intresserat sig mycket för immigration, social utsatthet, kön/genus och klass, med utlöpare mot teman som utbildnings-sjukvårds- och arbetsmarknadsfrågor i vid mening.

Läran om allt socialt liv eller läran om klass, genus och etnicitet?

Frågan om vad sociologin egentligen ska vara är inte avgjord (Furåker 2014, Azarian 2017). I en undersökning av amerikanska sociologers åsikter om vilka fem teman eller begrepp som de ansåg vara viktiga att lära ut på en grundkurs blev detta tydligt. Förutom viss konsensus om att klass, genus, etnicitet var viktiga teman, var det svårt att hitta ett sociologiskt begrepp som fick stöd än mer av tio procent av respondenterna (Schwartz & Smith 2010, refererad i Azarian 2017). Azarian förklarar detta bland annat med att sociologin i princip inbegriper allt socialt liv. Intressant är att immiganter var centralt både i ämnets barndom och nu.

Teman och fokus tycks ändra sig. Men hur är det i dag?

Är det verkligen läran om allt socialt liv? Och kan detta förklara att svenska medier snappat upp sociolog-uttalanden om allt i från arbetstid och skolskjutningar den senaste tiden? Men är detta inte lite löst i kanterna, lite som ett ämne om hur människor lever i största allmänhet? Eller är det ett ämne som i mest kretsar kring frågor om klass, genus och etnicitet och är detta inte i så fall lite snävt? Är det kanske läran om allt socialt liv men med extra fokus på det sociala liv som påverkas av klass, kön och genus samt etnicitet.

Det krävs att vi tittar närmare på hur dagens ”sociologiproducenter” definierar det. I nästa inlägg ska jag gå lista de definitioner jag hittat.

Referenser.

Azarian, R. (2017) Sociologins didaktiska utmaning. En rapport om sociologiundervisningen inom Lärarprogrammet.  Conference Paper. Sociologiska institutionen. Uppsala universitet.

Ekerwald, H. 2015. ”Svensk Sociologi – De många rösternas ämne”. Sociologisk Forskning 51 (3–4):79–94. https://doi.org/10.37062/sf.51.21839.

Furåker, B. (2015). ”Landvinningar, Vindkantringar och vägval i Svensk Sociologi”. Sociologisk Forskning 51 (3–4):95–114. https://doi.org/10.37062/sf.51.21840.

Wisselgren, P. (1997). Sociologin som inte blev av. Gustaf Steffen och tidig svensk socialvetenskap. Sociologisk Forskning, 34(1-2), 75–116. https://doi.org/10.37062/sf.34.18527

Zetterberg, H. (1997). Svensk sociologi 50 år. Dagens Nyheter. 1997-10-24.

Hämtat från: http://zetterberg.org/Press/DN/dn971024.html

Länkar till media:

Samhället är inte maktlöst mot skolskjutningar – lär av Finland. (DN 02 06) Den amerikanska sociologen Katherine Newman identifierar fem faktorer som brukar finnas bakom en skolskjutning.  https://www.dn.se/ledare/samhallet-ar-inte-maktlost-mot-skolskjutningar-lar-av-finland/

Sociologen: Invandring löser inte det låga barnafödandet på sikt (SVT 31) Det menar Anni Erlandsson, doktor i sociologi vid Stockholms universitet, som säger att det främst är lågutbildade män som är barnlösa. https://www.svt.se/nyheter/uutiset/svenska/sociologen-invandring-loser-inte-det-laga-barnafodandet-pa-sikt

Så har Polen påverkats av åren med antidemokratiskt styre. (DN 03 12) Polen har alltid befunnit sig i en dragkamp mellan öst och väst, menar sociologen och journalisten Slawomir Sierakowski. https://www.dn.se/kultur/sa-har-polen-paverkats-av-aren-med-antidemokratiskt-styre/

Så påverkar läget i omvärlden avtalsrörelse (Vårdfokus) Facken måste vara beredda till lägre löneökningar om de vill få igenom kortare arbetstid. Det kostar, säger Anders Kjellberg, som är professor emeritus i sociologi vid Lunds universitet. https://www.vardfokus.se/nyheter/trenden-langre-avtal-med-sakra-loneokningar/

Den kristna trenden stressar de tvärsäkra (Expressen, 21 jan 2025). Joel Halldorf refererar sociologen Peter L Berger, som 1968 profeterade om en global sekulär kultur år 2000. Men han konstaterar 30 år senare att han hade fel. Världen vid millennieskiftet var minst lika religiös som tidigare. https://www.expressen.se/kultur/ide/den-kristna-trenden-stressar-de-tvarsakra/

15 bra låtar från 2024

Det är som vanligt svårt att sålla fram riktigt bra hårdrock/metal-låtar under ett år. Här är i alla fall 15 som håller för att lyssna på. Håll till godo, och har du ont om tid – lyssna i alla fall på första låten. Det är Clean vocals som gäller på denna lista.

Band från US, England, Island, Frankrike, Finland och Sverige finns på listan.

Här är de som ”måste” spara privat till sin pension

Flera undersökningar visar att majoriteten av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi.

Samtidigt kommer ofta rapporter om att pensionerna och systemen är dåliga. 

Hur hänger det ihop? Behöver man spara privat till sin pension? Jag och tidningen Kollega tog hjälp av ett par experter för att få svar.


https://kollega.se/pension/pensionsspara-eller-inte-sa-ska-du-rakna

Skandia: Stort förtroendetapp för pensionssystemet under 2023

Skandia: Stort förtroendetapp för pensionssystemet under 2023

Nära fyra av tio svenskar uppger nu att de har mycket eller ganska lågt förtroende för det svenska pensionssystemet, och andelen som har högt förtroende har sjunkit ned till var fjärde svensk. 

Det visar i alla fall försäkringsbolaget Skandias senaste undersökning.

Den första mätningen , som kom 2018, visade att anseendet var skadeskjutet på grund av skandalerna kring premiepensionsfonderna — men sedan dess har förtroendet ökat sakta men säkert.

Men nu har något hänt i siffersserien.

— Det som är förvånande nu är att vi får ett relativt stort tapp på kort tid. Normalt sett brukar det här vara mer trögrörliga siffror så det talar för att något större har inträffat som skadat förtroendet, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en presskommentar.

Andelen svenskar som svarar att de har högt förtroende för systemet har sjunkit med 10 procentenheter.

I den senaste mätningen uppger 24 procent att de har mycket eller ganska högt förtroende för det svenska pensionssystemet generellt. Vid föregående mätning var siffran 34 procent.

Samtidigt svarade 39 procent att de hade mycket eller ganska lågt förtroende för pensionssystemet.

Skandia för ett resonemang om att det handlar om Alectas felplaceringar av tjänstepensionskapitalet, i synnerhet ska det handla om de ifrågasatta investeringarna i Heimstaden Bostad som delvis skulle kunna förklara siffrorna. Och man ställer även en explicit fråga om detta till de svarande.

Men om siffrorna ligger inom den statistiska felmarginalen kan jag tänka mig att det minskade så kallade respektavståndet också ligger bakom.

Under året stod det ju klart att de flesta pensionärer (över 66 år i alla fall) inte har tjänat pensionsmässigt på att ha jobbat ett helt liv, jämfört med dem som inte jobbat så mycker eller ingenting alls.

Detta beror på att garantipensionen för de med minst i pension (en sorts medborgarlön för äldre som bott länge i Sverige) har räknats upp kraftigt de senaste åren, medan den vanliga inkomstbaserade pensionen knappt räknades upp alls i år.

Fullsatt på Cornelishyllning i Hökis

Kultur i Hökis & Gubbis, vecka 42.

Anders Lago & Silas Bäckström, Hökis Visrum 2023 10 19

Den första snön föll över Hökarängen, men det hindrade inte Hökis Visrum från att bli fullsatt den 19 oktober 2023.

Anders Lago spelade och sjöng, och Cornelis Vreswijks siste producent, Silas Bäckström berättade mellan låtarna.

Tjena assistenten, Cecilia Lind, Till Jack, Somliga går i trasiga skor och många andra visor stod på repertoaren. En del med inslag av allsång. En härlig och munter stämning. Men det som var unikt var allt vi fick veta under framförandet av ”Sagan om Cornelis”.

Med ett precist berättande, med inslag av chosefri äldre stockholmslang, fick vi höra både kända och mer okända episoder: bomberna i Holland, flytten till det rikare Sverige, och att den blivande nationalskalden först lärde sig svenska genom serietidningar men sedan läste en bok om dagen.

Om kvinnan som lyckades få trubaduren skinande vit först vid 40, men att han då strax därefter flyttade till Köpenhamn bara för att fördjupa sig i ”godiskryddorna” (samma kryddor som ha i slutet av sitt liv ville varna för i en bok, som vi senare fick veta).

Mest intressant för mig var att få syn på – utifrån en förstahandskälla – hur ute och passé den holländsk-svenske vissångaren och poeten var under en period. I alla fall för dem med makt, ”larvpottorna” och skivbolagsbossarna. Och hur det gick till inför den sista skivan, då inget skivbolag ville spela in en skiva med Vreeswijk kring 1986/87.

– Jag ringde all skivbolag, ingen ville spela in. ”Han är slut” eller ”han är för jobbig att ha att göra med”, sa de, berättade Cornelis sista producent .

Efter att han som producent lånade på sitt hus, kunde inspelningen av den sista skivan spelas in.

Att skivan skulle gå bra var något som Cornelis hade lite på känn, då han tydligen kom upp till producenten ett par veckor före sin död – fullt på det klara med vad som skulle inträffa inom kort – och då sa något i stil med att ”Med tanke på omständigheterna kommer skivan förmodligen gå ganska bra, eller hur?, och kan du då tänka dig att ge mig ett förskott”.

200 000 spänn fick han, vilka brändes på de 19 dagar som han hade kvar att leva. De gick bland annat till en båt, en hel del fina skor, och troligen till hans mamma som återvänt till Holland, dit Cornelis reste under de sista veckorna.

Vi fick också veta att utställningen i lokalen om Cornelis till stor del består av prylar från Silas B. – afficsher och fotografier och målningar. Stolen han satt på under sin sista turné.

Intressant nog, var det första gången som trubadurens siste producent var på plats på scen i Hökarängen med sina minnen och sitt berättande.

-Lokalen är liten och jag tyckte det behövdes en större lokal för dig Silas, förklarade föreståndaren Lennart Johansson för publiken, och det verkade vara ett helt ärligt svar.

Inte konstigt att det var fullsatt alltså, vilket betydde drygt 40 personer ungefär, varav en mindre del kom från Hökis.

Sammanfattningsvis kan man säga att Hökis Visrum i Hökarängen anordnade en riktigt bra kväll med god stämning och som avslutades med allsång i ”Brev från kolonien”.

Höst, poesimässa och dikter om Maiden

På hösten när själen är extra känslig bör man söka tröst i poesins skyddande, långsamma och vidgande värld.

Jag påmindes om detta när jag var på poesimässa i Stockholm för ett par veckor sedan.

Det var ju länge sedan jag hade min poesiperiod med både egna dikter och överdrivet svärmande för finlandssvenska och ryska poeter (och så klart Tranströmer). Så jag behövde bli påmind.

Det började med att jag fick upp ögonen för Järnjungfrupoesi av Nicko Smith. Det är poesi om Iron Maiden, eller snarare om upplevelsen av Iron Maiden. Ett viktigt och självklart koncept och det är konstigt att så få uppmärksammat detta tilltag. Väl utfört. Ett smakrov här:

Stirrar på Eddie

som reser sig upp från graven

inuti mig

Live After Death

Smith, N. Järnjungfrupoesi (2022). Eget förlag.

Inspirerad av denna metalpoetiska insats åkte jag till Medborgarplatsen och lyssnade på fem – sex uppläsningar på Tranströmerbiblioteket.

Bäst var Daniel Boyaciglou. Det var tänkvärt, det var timing, lite humor och även sång (!).

(Han ska tydligen uppträda på Dramaten snart i ett sorts 20-årsjubileum, ska försöka gå)

Där fanns också en underfundig herre vid namn Eric Fylkeson, som tydligen är lite av en legend inom modern poesi. Han läste också väldigt bra. Jag köpte hans nysläppta ”Flyktdjurets dikter”. 

Här är en av dikterna i denna samling, den landade väldigt väl i salongen:

Bara man anstränger sig går det att leva
ett gott liv inuti en regndroppe
hade det varit fint om pappa sagt.


Eric Fylkeson, Flyktdjurets dikter (2023). Fri Press.

Så läs poesi i höst. Det ska jag göra.

Rolling Stone har fortfarande inte fattat Heavy Metal

Rolling Stone har fortfarande inte fattat Heavy Metal

(eller: Jag förlåter Rolling Stone efter 53 år)

53 år efter sina famösa sågningar av Sabbaths mästerverk kommer en av världens äldsta rockblaskor med en lista som tidningen väl tror gör att vi ska förlåta dem.  

Här finns allt från väntade Ozzy och Mötley Crüe till Mastodon och Dream Theater, till mer oväntade band i dessa sammanhang som grungiga Kyuss och proto-metalliga Blue Cheer.

Mestadels bra låtar.

Men vad gör flera döds- och blackmetallåtar i en Heavy Metal-lista? Grunge och Glam är Heavy? Ministry? Inget konsekvenstänk.  

Men det är ju väldigt metal i och för sig.  

Så jag bejakar denna lista, Rolling Stone är förlåten.

Men den borde heta hetat 100 bästa hårdrock/metal-listan, då täcker den in allt från Skid Row till Emperor.

Plus

+ Modig. Kopplar ihop en väldigt lång tidslinje i en och samma lista, från tidiga Judas (Heavy Metal) till Bolt Thrower (döds) och sedan över till SYOD (Nu metal) och slutligen till Tool (Progressive metal).

+ flera kvinnliga sångare

+ svenska band (At the Gates, Arch Enemy, Meshuggah, Bathory, Opeth – och detta stärker bilden av att Sverige internationellt sett är ett extrem metal-land och inte ett hårdrocksland, Europes framgågar till trots )

+ Försöker tillfredsställa alla tänkbara hårdrock/metal-smaker

Minus

  • Den borde hetat 100 bästa hårdrock/metal-listan
  • Alla Black Sabbaths låtar kommer från Paraniod
  • Försöker tillfredsställa alla tänkbara hårdrock/metal-smaker
  • Bara en AC/DC- låt! Om man har Skid row, Scorpions och Def Leppard på en lista måste man öppna upp för många AC/DC-låtar.

Extra saknade låtar för en 70-talist

Black Sabbath – Children of the Grave

AC/DC – Hell Bells

Guns/Roses  – Paradise City

D.A.D – Sleeping my day away

Queensrÿche – I don’t believe in love

Mastodon – Crack the Sky

Ratt – You’re in love

UFO – Lights out

Roxette är populärare än Ghost – och Yngwie är med!

Vilka är de 20 mest spelade svenska rockbanden?

Länge var jag förvissad om att det var Europe som var de populäraste svenska rockarna på Spotify. Men nej. Ghost är 50 procent mer populära än Joey Tempest & Co.

Sabaton och In Flames ligger också bra till med sina 3,1 respektive 2,5 miljoner lyssnare på streamingtjänsten varje månad.

Men störst antal lyssnare har Roxette, tätt följda av Ghost och på trejde platskommer Europe. Per Gessle och Marie Fredriksson är väl inte så jättemycket rock egentligen. Men de katgoriseras ofta som poprock eller rockpop, så ja – de får vara med. Abba går dock bort, de är onekligen pop eller disco.

Här har ni topplistan.

20 i topp. Svenska rockband som sjunger på Engelska. Miljoner spelningar på Spotify per månad. (hämtat  2023 02 25)

  • 1. Roxette 9,7
  • 2. Ghost 9,4
  • 3. Europe 6,3
  • 4 Cardigans 5,4
  • 5. Peter, Bjorn and John 3,4
  • 6. Sabaton 3,1
  • 7. Hives 2,8
  • 8. In Flames 2,5
  • 9. Amaranthe 1,6
  • 10. Amon Amarth 1,4
  • 11. Arch Enemy 1,2
  • 12. Hammerfall 1,2
  • 13. Mando Diao 1,1
  • 14. Opeth 0,8
  • 15. Meshuggah 0,7
  • 16 Soilwork 0,7
  • 17. Dead by April 0,6
  • 18. Katatonia 0,5
  • 19. Yngwie Malmsteen 0,4
  • 20. Takida 0,4

Och som ni ser; gamle Yngwie Malmsteen drar fortfarande till sig rätt mycket lyssnare, vilket uppenbarligen glädjer gitarrsnillet.

Men kanske är denna lista hopplöst snedvriden av mina egna rock-preferenser? Jag bad allas vår AI-robot ChatGPT att göra sin bedömning, och jag verkar inte vara helt fel ute jämfört vad folk skriver på nätet.

Några band utanför topp 20. Alla har mellan 100 000 och 300 000 lyssnare i månaden: Eclipse, Normandie, Mustasch, Entombed Halo effect, Backyard Babies, Candlemass, Bathory, Graveyard, Scar Symmetry, Hellacopters, Sahara Hotnights, Wannadies, Watain, Dark Tranquillity, Hellacopters, Therion, Hardcore Superstar, At the Gates, Witchcraft, Haunted, The Ark, Treat, Boppers

Uppdatering: Upptäckte juts att Melodifestivalpopulära Smash into Pieces har mycket spelningar just nu – hela 1 miljon i månaden. Imponerande, kul. Men även om de beskrivs som rock och ibland även metal, så jag diskar dem från listan på grund av att siffran troligen boostas tillfälligt av Mello. men vi får se, nästa gång jag uppdaterar listan : )