ISK-skatten försvinner – Bye Bye kapitalförsäkring?

Den nya regeringen vill införa noll procent skatt på investeringssparkonto, ISK och detta upp till ett sparkapital på 300 000 kronor. Noll procent i skatt! Det är ju rätt billigt det. Varför ska då jag som sparar i en kapitalförsäkring inte byta?


(eller Jag och min kapitalförsäkring, del 1)

För mig som behöver spara till min pension blir jag såklart nyfiken på om detta är en sparform för mig ( som företagare har jag ju tyvärr ej en tjänstepension som nästan alla fast anställda har).

Jag sparar i dag i en kapitalförsäkring. Folk i min situation som inte är höginkomsttagare, alltså egenföretagare med enskild firma* eller dem som saknar tjänstepension från arbetsgivare, har oftast ISK eller i kapitalförsäkring som sparalternativ.

Dessa sparformer sänker nämligen inte sjukpenningsgrundande inkomst, föräldrapenning, a-kassa eller allmän statlig pension, eftersom sparandet sker med skattade pengar. (I Arbetsvärlden tidigare i år skrev jag att många ofta sparar på ett sätt som gör att de sänker dessa statliga försäkringsförmåner, läs mer här.)

Sparformerna liknar varandra. För bägge sparformer får du betala en årlig relativt låg skatt oavsett om du gjort en vinst i sparandet eller inte. Så om då skatten försvinner i ISK borde väl denna sparform hamna i tätposition? Allt annat lika så är svaret såklart ja. Men allt annat är inte lika såklart. Det handlar ju om pension…

Vad är det då för skillnad? Enkelt uttryckt kan man säga att ISK inte har något med försäkringar att göra. Det är ett mer rent sparande, och därför också billigare.

Bägge former är sparande med skattade pengar i olika kombinationer av fonder och aktier och andra värdepapper, men i kapitalförsäkring sker sparandet i försäkringsform. I varje fall ges en eller flera försäkringsmöjligheter.

Försäkringsbolagen framhåller till exempel att du enkelt kan utse en förmånstagare som får sparkapitalet om du hastigt och lustigt skulle förvinna från jordens yta. (Detta går dock att lösa för ISK genom testamente).

Du kan också köpa till olika försäkringsdelar som till exempel täcker upp i fall du blir sjuk, och tillfälligt inte kan spara till sin pension.

Formen ger dig också möjlighet att pytsa ut pengarna under längre tid som månadsutbetalningar, som om det vore en riktig pension.

Vissa bolag erbjuder dig dessutom valet att spara så att en del av värdet på de insatta pengarna garanteras (oftast 80 procent), så att de inte förvinner till stor del i dåliga investeringar eller i en börsnedgång. Det kallas att spara i traditionell försäkring.

Den tydligaste fördelen med ISK jämfört med kapitalförsäkring är framför allt avgiften. Ett ISK är i regel avgiftsfritt i sig, till skillnad från dess ”konkurrent” (men fonderna i sparandet betalar du för i bägge fall).

Med ränta på ränta-effekten kan kapitalförsäkringen därför bli rejält dyrt jämfört med ISK om avgiften är hög och sparandet långsiktigt.

Och om schablonskatten försvinner för ISK, men inte avkastningsskatten hos kapitalförsäkring, blir alltså ISK ännu billigare jämfört med kapitalförsäkring.

Det som jag och andra i min situation alltså bör ta ställning till: är fördelarna med kapitalförsäkring värda de högre avgifterna och den framtida eventuellt högre skatten?

Eftersom jag inte sparar till en traditionell försäkring som garanterar ett visst utbetalningsbelopp är de återstående fördelarna för mig, som jag ser det:

*Det är möjligt att köpa till en slags sjukförsäkring som tillfälligt genererar insättningar till pension (men denna upplevde jag som rätt dyr, och det är som alltid svårt att veta det reella värdet av en försäkring)
*Långvarig utbetalning, så att det liknar en vanlig pension, och inte är en summa på ett konto
*I mitt fall även att stå i en speciell bostadskö där jag kan flytta in i försäkringsbolagets fastigheter

Men eftersom jag inte har tecknat sjukförsäkringen till kapitalförsäkringen, är det rätt få fördelar faktiskt. Jag vill ju inte längre bo på Södermalm, som när jag var 30, så bostadskön är inte så värdefull längre för mig. Så om skatten försvinner på ISK, och inte på kapitalförsäkring, kommer jag nog att flytta mina pengar, om jag inte gjort det tidigare.
Rickard

Läs mer:
Här hos oberoende Konsumenternas Försäkringsbyrå finns en jämförelse mellan ISK och kapitalförsäkring, men de går på just denna sida inte in konkret på avgifter och möjliga försäkringstillval. Men om du surfar runt kan du även jämföra avgifter.

Så planerar Kristersson-styret göra om pensionspolitiken


Den nya regeringen vill sänka skatten på pension och dessutom utreda frågor som skulle kunna leda fram till ett skattegynnat pensionssparande.

Så kan det avtal som förhandlats fram av regeringspartierna tolkas. Det står att åtgärder som riktas till hushållen bör innehålla sänkningar av skatten både för arbetsinkomster och pensionsinkomster.

Regeringen ska dessutom ta fram andra förslag på hur pensionärernas ekonomi kan bli starkare.

En något svårtolkad passage är en formulering som rör ”breddat ägande av pensioner”.

Det handlar om en formulering under rubriken Hushållsekonomi på sid 59, som lyder:

”Reformer som bidrar till breddat ägande, vad gäller exempelvis boende, sparande och pension bör genomföras”.

Gunnar Loxdal på nyhetsbrevet Sak & Liv tolkar det som att det öppnar för en utredning om skattegynnat pensionssparande. Detta vore en stor nyhet för både pensionsbranschen och enskilda pensionssparare. Det är en rimlig tolkning. Åtminstone kan det ses som ett första steg i denna riktning.

I dag finns det ingen möjlighet eller poäng för den stora majoriteten att spara avdragsgillt till pensionen. Endast egenföretagare och dem som saknar tjänstepension kan göra avdrag, och bland dessa grupper är det bara solklart pensionsmässigt gynnsamt för dem som tjänar mycket bra, över drygt 46 000 kronor i månaden.

Detta beror på att avdragen sänker den pensionsgrundande inkomsten som deklareras till staten för den som tjänar sämre än så, och därför blir avdraget en sorts pyrrhusseger. Man ökar sin kommande privata pension men sänker samtidigt sin kommande statliga pension.

Man måste också komma ihåg att det fåtal som i dag är gynnade av avdragsmöjligheten måste betala skatten någon gång, även om de slipper den i dag, i det här fallet när den insparade pensionen betalas ut.

Om de sparade pengarna växt rejält kanske det inte spelar så stor roll i sig, men för att det ska bli ekonomiskt gynnsamt måste de privata pensionspengarna växa så mycket att det förtar den negativa effekten av att få en mindre inkomstrelaterad pension av staten, vilket blir fallet när man drar av på skatten och sänker sin inkomst.

I dag hänvisas alltså de flesta till att spara till sin pension med skattade pengar.

Om det nu är en utredning på gång som ska införa skatteincitament till privat pensionssparande, blir det förmodligen en utmaning för utredarna att hitta ett system som gör systemet gynnsamt skattemässigt för låg och medelinkomsttagare, utan negativa effekter för deras vanliga pension.

En av anledningarna till att den tidigare avdragsmöjligheten togs bort var att den inte gynnade dem med vanliga inkomster, utan mest dem med mycket höga inkomster.

Vilka använder Min Pension och hur nöjda är de?

Det finns ett stort intresse för att få reda på hur ens framtida pension kommer att se ut, i synnerhet bland de äldre. Uppskattningsvis mellan fyra och fem tusen personer loggar i genomsnitt in på tjänsten Min Pension varje dag.

Det finns ett stort intresse för att få reda på hur ens framtida pension kommer att se ut, i synnerhet bland de äldre. Uppskattningsvis mellan fyra och fem tusen personer loggar i genomsnitt in på tjänsten Min Pension varje dag. Det vore intressant att få reda på mer om hur nöjda användarna är med informationen.


På Min Pension kan du göra prognoser om hur din framtida pension kan bli. Det handlar om totalen: om hur mycket din allmänna statliga och pension, dina tjänstepensioner och ditt eventuella privata pensionssparande sammanlagt kan ge. Och det är många som vill veta svaret.

Även om antalet gjorda prognoser minskat sedan förra årets rekordår, så måste man nog säga att intresset är stort.

I den statistik som finns att tillgå framkommer att 3 077 093 nu levande personer besökt Min Pension under de senaste 24 månaderna.
Det är alltså minst cirka 1,5 miljoner personer om året som loggat in, vilket innebär 128 000 personer i månaden.

Ett dagligt snitt skulle vara 4 273 personer ifall det var jämnt fördelat under året och månaderna. (en minimisiffra en del av dem loggat in under de senaste två åren gått bort).

Vilka är de inloggade? Ja, lite mer än hälften hade fyllt 50 år, enligt rapporten för kvartal 3. En betydande grupp 70+ hade också loggat in, intressant nog. Det ser i grafiken ut som det är cirka 5 procent som hade fyllt 70. (Man kan tycka att dessa borde ha en rätt så bra koll på sin pension, men förmodligen handlar det om dem vars tjänstepension ska upphöra inom kort?).

Det är ungefär hälften kvinnor och hälften män som använder tjänsten. 27 procent har ännu inte fyllt 40 år.

Enligt ett tidigare blogginlägg från Min Pension i år var de yngsta klart mindre aktiva än de äldre. 14 procent av prognoserna gjordes av användare under 40 år medan 60-plussarna stod för 43,5 procent av de genomförda prognosberäkningarna. Det är såklart inte så konstigt. Enligt min erfarenhet är det relativt få personer under 40 som tar pensionsfrågan på allvar.

Många gör också flera prognoser. De ändrar sina antaganden om när och hur de ska gå i pension. Min Pension rapporterar om att det skapas ungefär 114 692 pensionsprognoser dagligen.

En besökare gör i snitt gör 2,5 prognoser per besök, men hur många som gör väldigt många prognoser, och hur många som nöjer sig med en prognos och sedan inte mer, eller inte riktigt förstår hur man gör en prognos, framgår inte.

Det skulle vara intressant att läsa en mer djupgående statistisk analys och dessutom en kvalitativ analys med längre intervjuer med olika typer av användare. Hur tas informationen emot? Är förståelsen hög eller låg? Hur många upplever att informationen är tillräckligt tydlig? Hur många känner sig osäkra på om någon av sina inbetalda pensioner saknas i prognosen (täckningen är god, men inte fullständig) ? Gör prognosresultaten att användarna på något sätt ändrar sin inställning till sin pension?