Nystart för stödet som kan ge 20 000 i månaden i bidrag

Den 1 april öppnas möjligheten att ansöka om det förmånliga omställningsstudiestödet för andra gången. Det riktar sig till dig som jobbat en längre tid och kan stärka din position på arbetsmarknaden genom utbildning. Grundbidraget ger drygt 5 000 kronor till alla med någorlunda normal lön. I veckan. Men budgeten är begränsad och det är först till kvarn som gäller.

En höginkomsttagare med 60 000 kronor i månaden som jobbar hos en arbetsgivare som har kollektivavtal* har dessutom rätt till det som kallas förstärkt studiestöd, kan få så mycket som runt 40 000 kronor (!) i månaden i studiebidrag.

Nej, det är inget aprilskämt, ansökningsdatumet till trots.

För Sveriges Ingenjörers medlemmar som arbetar med kollektivavtal beräknas stödet bli så här bra:

Sveriges Ingenjörer har tagit fram tre exempel på vad en ingenjör som har kollektivavtal kan få i studiebidrag, beroende på inkomst.

För dem som arbetar utanför kollektivavtalen är det enbart det statliga offentliga stödet som gäller, upp till 22 290 kronor i månaden 2023, beroende på vilken lön man har haft.

Tyvärr har handläggningsprocessen hittills varit långsam och de flesta som sökte inför vårterminen 2023 – den första terminen med stödet – hade ännu i början av mars inte fått några pengar. CSN uppmanade under en period till och med målgruppen att söka vanligt studiestöd i stället.

Men möjligheten finns, och enligt CSN går det allt snabbare att handlägga ansökningar.

Många villkor

I princip är det tre huvudkriterier som gäller:

* du ska vara mellan 27 och 62 år

* du ska ha jobbat de senaste åren (”arbetat minst ett år under de senaste två åren och dessutom ha arbetat åtta av de senaste fjorton åren”. Länk)

* utbildningen ska ”stärka din ställning på arbets­­marknaden utifrån arbets­marknadens behov”

Varför är det hittills så få som fått stödet?

Det beror dels på långa handläggningstider på CSN, -väldigt många fler än vad staten räknade med sökte stödet redan under dess första termin. (Och CSN förväntar sig ett ännu högre söktryck i april än vad de såg under förra ansökningsperioden).

Dels beror det på att stödet är nytt. Folk vet inte vad som gäller helt enkelt. Det är en mängd uppgifter om tidigare yrkesliv och SGI bland annat, som ska in till CSN. Myndigheten måste jobba på ett helt annat sätt än vid vanliga studiestödsansökningar.

Dessutom är summan begränsad. För 2023 räcker pengarna till ”i snitt 8 800 personer” för helåret, enligt myndigheten.

Du kan dock öka dina chanser genom att göra rätt när du skickar in din ansökan så snart som möjligt med start 1 april. Eftersom de behandlas i turordning är det viktigt att skicka in den så snabbt som möjligt.

Vanliga sökmisstag

Tidningen Ingenjören har identifierat några misstag som sökande gjort:

Fem vanliga misstag som sökande av omställningsstudiestöd har gjort:


1.Uppfyller inte kriterierna. Man måste uppfylla ålderskravet, arbetsvillkoren och det finns också riktlinjer kring utbildningens längd.


2.Söker utan rådgivning. Tanken är att omställningsorganisationerna, fackens och arbetgivarnas organ för vidareutbildning, ska hjälpa den sökande att se vilka behov som finns på arbetsmarknaden. Det finns en rad olika sådana organisationer. De ska skriva ett yttrande som bifogas ansökan om hur utbildningen stärker den som utbildas.

Yttrandet är ett mycket viktigt dokument. Om utbildningen stärker ställningen på arbetsmarknaden är ”ett av de viktigaste villkoren för att få stödet”, enligt CSN.


3.Ansökan är inte komplett. Studietidens längd och omfattning är viktiga.

4. Söker för fel period. Vårens ansökan gäller för studier som börjar till hösten. du kan alltså inte söka nu för en utbildning som startar i januari 2024.


5. Utbildningen stärker inte din ställning på arbetsmarknaden. Det handlar till exempel om att yrken med hög konkurrens – som till exempel journalist – inte ger dig rätt till omställningsstudiestöd. Att få stöd för en utbildning som du borde få av din arbetsgivare är också svårt att får stöd för, kanske till och med omöjligt.

Ansvarig chef på CSN, Tobias Berggren, sammanfattar det så här:

– De vanligaste avslagen är för att utbildningen man sökt för är för lång eller att man inte arbetat tillräckligt länge. Stödet är helt nytt och det är förståeligt att villkoren inte är helt kända, säger Tobias Berggren i ett pressmeddelande den 22 mars 2023.

Det finns ett antal artiklar som förklarar turerna bakom omställningsstudiestödet (jag har skrivit flera av dem), och vad som skett det första halvåret i stödets historia. Här är några av dem, publicerade i Arbetsvärlden.

Här är det intressant att se att det verkar spela viss roll vilken omställningsorganisation som coachar dig som söker:

Här förklaras lite om varför det gått så trögt för dem som vill ställa om men som inte arbetar med kollektivavtal, till exempel egenföretagare. De har först i dagarna fått möjlighet att få stöd i ansökningsprocessen. För denna grupp finns också en nystartad statlig enhet, Offentliga omställningsorganisationen, som lotsar till rätt hjälp.

Till saken hör att pengarna är begränsade och de första åren är de extra begränsade. Om ett par år kommer det dock, enligt planen, finnas mycket mer pengar. Först till kvarn principen har gällt, och detta kommer gälla även i höst:

Länkar för mer läsning och info:

CSN om villkoren för att få stödet:

https://www.csn.se/bidrag-och-lan/studiestod/omstallningsstudiestod/vad-ar-omstallningsstudiestod-och-vem-kan-fa-det.html

Sveriges Ingenjörer gjorde i januari en utvärdering av vilka som sökt och fått stödet.

De gick igenom de första 1 000 ansökningarna för omställningsstudiestödet. Det visade sig bland annat att:

50 procent har sökt till en högskoleutbildning.
40 procent har sökt för studier i yrkeshögskolan.
83 procent av de som hade beviljats stöd till högskolan är 40 år eller äldre.
60 procent av de som beviljats stöd är kvinnor.

Läs rapporten här: https://www.sverigesingenjorer.se/contentassets/31c4284b5756459fb451e51ca69f0f7f/23-02-rivstart-for-omstallningsstudiestodet.pdf

* Den som arbetar på ett företag som omfattas av kollektivavtal som är kopplat till huvudavtalet (vilket är det vanligaste) kan genom sin omställningsorganisationen, få ett kompletterande studiestöd. Detta läggs alltså på det offentliga omställningsstudiestödet. För närvarande ger det påfyllning av bidraget så att det motsvarar 80 procent av lönen upp till cirka 31 000 kronor i månaden, och cirka 65 procent av löner upp till cirka 67 000 kronor i månaden. Här går arbetmarknadens organisationer in och toppar upp det statliga omställningsstudiestödet. Det kan dock finnas undantag. Om kollektivavtalet inte är kopplat till huvudavtalet, mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv, gäller inte det förstärkta stödet, utan bara grundstödet. Alla som får stödet kan dock komplettera med lån.

Rolling Stone har fortfarande inte fattat Heavy Metal

Rolling Stone har fortfarande inte fattat Heavy Metal

(eller: Jag förlåter Rolling Stone efter 53 år)

53 år efter sina famösa sågningar av Sabbaths mästerverk kommer en av världens äldsta rockblaskor med en lista som tidningen väl tror gör att vi ska förlåta dem.  

Här finns allt från väntade Ozzy och Mötley Crüe till Mastodon och Dream Theater, till mer oväntade band i dessa sammanhang som grungiga Kyuss och proto-metalliga Blue Cheer.

Mestadels bra låtar.

Men vad gör flera döds- och blackmetallåtar i en Heavy Metal-lista? Grunge och Glam är Heavy? Ministry? Inget konsekvenstänk.  

Men det är ju väldigt metal i och för sig.  

Så jag bejakar denna lista, Rolling Stone är förlåten.

Men den borde heta hetat 100 bästa hårdrock/metal-listan, då täcker den in allt från Skid Row till Emperor.

Plus

+ Modig. Kopplar ihop en väldigt lång tidslinje i en och samma lista, från tidiga Judas (Heavy Metal) till Bolt Thrower (döds) och sedan över till SYOD (Nu metal) och slutligen till Tool (Progressive metal).

+ flera kvinnliga sångare

+ svenska band (At the Gates, Arch Enemy, Meshuggah, Bathory, Opeth – och detta stärker bilden av att Sverige internationellt sett är ett extrem metal-land och inte ett hårdrocksland, Europes framgågar till trots )

+ Försöker tillfredsställa alla tänkbara hårdrock/metal-smaker

Minus

  • Den borde hetat 100 bästa hårdrock/metal-listan
  • Alla Black Sabbaths låtar kommer från Paraniod
  • Försöker tillfredsställa alla tänkbara hårdrock/metal-smaker
  • Bara en AC/DC- låt! Om man har Skid row, Scorpions och Def Leppard på en lista måste man öppna upp för många AC/DC-låtar.

Extra saknade låtar för en 70-talist

Black Sabbath – Children of the Grave

AC/DC – Hell Bells

Guns/Roses  – Paradise City

D.A.D – Sleeping my day away

Queensrÿche – I don’t believe in love

Mastodon – Crack the Sky

Ratt – You’re in love

UFO – Lights out

500 kr/månad ett helt liv ger samma som 1 år mer i jobb

Pensionsmyndigheten har frågat nära 1 000 pensionssparare mellan 18 och 65 år om vad de tror påverkar storleken på pensionen mest. Närmare hälften, 46 procent, svarar det privata sparandet. Men det stämmer bara om man sätter in betydande summor under lång tid, vilket få gör.

Vi pratar om cirka minst 1 000 kronor under cirka 20 år. Först då kan de ge lika stor effekt som att jobba ett år till, enligt färska beräkningar från myndigheten. Få svarar att de sparar så mycket. Vanligast är att spara under 500 kronor i månaden till sin pension (29 procent).

– En av de viktigaste sakerna man kan göra för att höja sin pension är att jobba något eller några år längre, förtydligar Agneta Claesson, som är pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten, och fortsätter:

– För vissa är det viktigt med ett eget sparande till pension, exempelvis för företagare eller om du inte har tjänstepension från din arbetsgivare. Men för de flesta av oss påverkas pensionen mest av hela livets inkomster, om man har tjänstepension och vid vilken ålder man väljer att börja ta ut sin pension, säger Pensionsmyndighetens Agneta Claesson i en presskommentar.

Endast en av fyra pensionssparare, 25 procent, tror att tidpunkten för när de börjar ta ut sin pension har störst påverkan.

Detta är för alla, inklusve egenföretagare som tar ut en hyfsad lön, mycket viktigt.

Ett års extra arbete efter 66 års ålder (det som är den framtida riktåldern för svesnkarnas pensionering) kan ge den som snart ska ta ut sin pension mellan 1 600 kronor och 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt. Och det hela livet ut. För att nå samma pensionshöjning via privat sparande krävs ett månadssparande på mellan:

• 500 till 800 kronor i 30 år,

• 700 till 1 100 kronor i månaden under 20 år eller

• 1 900 till 2 600 kronor i månaden under 10 år.

Genom räkneexemplet nedan framstår det som nästan lika lönsamt att spara 500 kronor i månaden ett helt yrkesliv, som att skjuta upp sin pension i ett år.

Det egna sparandet har i exemplet byggts upp genom att spara 500 kronor i månaden under 44 år. Det ger 1 900 kronor i pension, efter skatt.

Summan hamnar nära det intervall som myndigheten anger att ett extra års arbete ger. Det ger lite mer än mellan 1 600 kronor och 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt som ett års arbetande skulle ge.

Exemplet gäller en person som månadssparar 500 kronor från 23 års ålder till pensioneringen vid 67 år. Det egna sparandet betalas sedan ut under 20 år medan tjänstepension och allmän pension är livslång. (Källa Pensionsmyndigheten 2023 03 09)

Läs mer.

”Konsulternas råd sänker egenföretagares pension”


(Under förra året skrev jag som vanligt en hel del om pensioner, och detta var en av de mer intressanta artiklarna. Det visar ännu en gång hur snårigt och komplext pensionsystemen uppfattas, och till viss del är.)

Många egenföretagare sparar fortfarande på fel sätt till sin pension. En del av problemet beror på att deras rådgivare inte förstår hur de med enskild firma bör pensionsspara, enligt Pensionsmyndigheten.

(Av Rickard Jakbo, publicerad i Arbetsvärlden 2022)


Det blir det allt viktigare för egenföretagare att spara själva om de inte vill bli relativt fattiga som pensionärer. Det beror på tjänstepensionens växande betydelse för svenskarnas slutpension, och att f-skattare inte får en tjänstepension som de flesta anställda har.
Problemet är att många – paradoxalt nog – pensionssparar på ett sätt som sänker deras pension från staten. Speciellt vanligt verkar det vara bland de åtminstone cirka 230 000 personer som försörjer sig genom att driva en enskild firma. Många drar av på skatten för sitt pensionssparande trots att de inte borde.
– För dem innebär avdragen en direkt påverkan på den pensionsgrundande inkomsten, och det är många som inte känner till detta, och då tänker jag: oj, här måste informationen gå ut bättre, säger Agneta Claesson, som är informatör och pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.
Att okunskapen är stor har blivit tydlig för Agneta Claesson och hennes kolleger när de besökt branschmässor där många egenföretagare rör sig. Här har de också upptäckt att det inte bara är företagarna, utan även dem som ger råd till företagare, som inte har koll. Det handlar om redovisnings- och bokföringskonsulter som inte känner till de negativa effekterna.
– Vissa har stenkoll, men min upplevelse är att förvånansvärt många inte har reflekterat så mycket över hur avdragen påverkar den allmänna pensionen och andra sociala förmåner som sjukpenning och föräldrapenning, säger pensionsspecialisten och fortsätter:
– Det här är viktigt. För när de som råder egenföretagarna inte har tänkt på detta, då kan man inte förvänta sig att egenföretagarna själva ska ha tänkt på detta.
Det som ofta missas är att avdraget som de med enskild firma gör för sitt pensionssparande minskar den allmänna pensionen från staten, om företagaren inte är en höginkomsttagare som slår i inkomsttaket för avsättningen till den statliga pensionen. Det beror på att det avdragsgilla pensionssparandet minskar överskottet i firman, och därmed också de pensionsavgifter som betalas in till staten. Till saken hör att de flesta enskilda näringsidkare inte har inkomster över gränsen för statlig skatt, 46 242 kronor i månaden, som är den inkomstnivå där det inte längre blir negativt att dra av för sitt pensionssparande.
Hur kan det då komma sig att till och med bokföringskonsulter saknar denna kunskap?
– Det kan ha att göra med att det ligger så djupt rotat att det är bra att göra avdrag och sänka sin skatt. En känsla jag har är att det kan ha börjat svänga, men att det går lite långsamt. Det är svårt att ändra något som setts som självklart under många år.
För egenföretagaren blir det visserligen billigare på kort sikt att dra av på skatten för sitt pensionssparande. Men eftersom skatten ska betalas när pengarna tas ut ur pensionsförsäkringen i framtiden uppstår ingen skattevinst som liknar den som uppstår när företagaren drar av för till exempel sina kontors- och resekostnader.
– Om man sedan påtalar att det dessutom finns en särskild löneskatt som utgår på det avdragsgilla sparandet, är det många företagare som säger att de inte visste om det.
Det är inte bara rådgivare och konsulter som ligger bakom de ogenomtänkta avdragen, framhåller hon.
– Ibland tänker inte rådgivarna på detta, men en del av dem säger att när de informerar om detta, kan företagaren ändå meddela att de vill sänka sin skatt.
Hur många felsparande företagare kan det då röra sig om? En fingervisning ges av den SCB-statistik som Länsförsäkringar nyligen sammanställde. Av försäkringsbolagets rapport Trygghetsgapet framgår att nästan 4 av 10 med enskild firma drog av för sitt pensionssparande i deklarationen för två år sedan. Hur många som tjänade under brytpunkten för statlig skatt undersöktes inte.
Arbetsvärlden har kontaktat fem rådgivnings- och konsultföretag och frågat om de känner igen sig i bilden av att det finns konsulter och rådgivare som är okunniga om de negativa konsekvenserna med avdragsgillt pensionssparande. Svaren har i stort sett uteblivit. Redovisningskonsulternas och skatterådgivarnas branschorganisation FAR meddelar via e-post att de har svårt att ställa upp på en intervju då man saknar sammanställd detaljkunskap om sina medlemmars kunskaper inom pensionsrådgivning.
Den rikstäckande redovisningsbyrån Ludvig & Co, som tidigare hette LRF konsult, ställer dock upp. De har en grundinställning som liknar Pensionsmyndighetens.
– Vi brukar säga att de enskilda näringsidkarna i första hand ska ta ut en vettig inkomst som ungefär motsvarar vad en normalinkomsttagare får ut. Då kan de få ut något av de allmänna försäkringarna, säger Linda Larsson, en av många ekonomi- och skatterådgivare på företaget.
Upplever ni att reglerna för pensionssparande och dess skattekonsekvenser är svåra att förklara?
– Ja, så kan det vara, men det är i första hand svårt att förklara för dem som tjänar i närheten av gränsen för statlig skatt, där det kan vara läge att planera, säger hon.
Att denna inkomstgräns är viktig beror på att företagaren här nästan når upp till full statlig pensionsrätt, samtidigt som företagaren slipper statlig skatt. Det är därför många experter och Pensionsmyndigheten tipsar företagare med höga inkomster om att dra av för sitt pensionssparande, men inte med mer än att de hamnar på en inkomst på ungefär 46 242 kronor i månaden.
Vad kan det bero på att det finns bokföringskonsulter som inte känner till hur avdragen påverkar den allmänna pensionen, vilket Pensionsmyndigheten vittnar om?
– Ja, det skulle kunna vara att alla inte jobbar med enskilda firmor och inte är så vana, säger Linda Larsson, som också är chef för bolagets Uddevalla-kontor.
Har ni märkt av detta?
– Ja, det har hänt att vi fått hit kunder som fått rådet att trycka ned sitt resultat så mycket som möjligt.
Vad som är bäst måste dock avgöras från fall till fall, betonar hon, och tar upp en speciell situation.
– För vissa kan det vara för sent att höja den allmänna pensionen ordentligt. Det går ju inte att få en bra pension från staten om du börjar ta ut en lön på normalnivå först när du börjar närma dig pensionen, då varje år räknas. För en del kan det till och med vara läge att förlita sig på garantipensionen, och då kan det i vissa fall vara bättre att inte ta ut allt i inkomst de sista åren. I stället kan man ta ut dessa pengar från företaget som pensionär då inkomstskatten blir lägre.
Vissa rådgivare tar detta resonemang om att förlita sig på garantipensionen ett steg längre. Om pensionen från staten inte kan bli högre än grundskyddet behöver denna grupp av företagare inte heller oroa sig för att de sänker sin allmänna pension när de drar av för sitt pensionssparande, resonerar de. Och varför då inte bygga upp ett värde i en pensionsförsäkring? Pensionsmyndighetens Agneta Claesson känner till att det finns de företagare som inte tjänat in så mycket till sin allmänna pension under livet, men håller inte med om resonemanget.
– Nivån på sjukpenningen och föräldrapenningen påverkas ju av den deklarerade inkomsten här och nu, oavsett inkomstläge. Jag skulle alltså ändå säga att man bör tänka på att ta ut en högre inkomst och inte sänka den med avdrag för pensionssparande, och att detta gäller för de flesta med enskild firma. Jag kan inte se fördelarna med att spara avdragsgillt om man tjänar under brytpunkten för statlig skatt.
När det gäller dem som driver sitt företag i aktiebolagsform är signalerna om ett kontraproduktivt sparande inte lika tydliga för Pensionsmyndigheten, vilket kan bero på att regelverket ser annorlunda ut (se faktaruta).
Myndighetens tips till de flesta med enskild firma, som alltså inte är höginkomsttagare, är att pensionsspara med skattade pengar. Myndighetens informatörer hänvisar här till vanliga sparformer, till exempel investeringssparkonto, ISK eller kapitalförsäkring. I bägge former sparar man med skattade pengar och drar inte av på skatten som i en pensionsförsäkring.
Men det finns en risk. Det går att använda pengarna före pensionen.
– På minussidan är att du närsomhelst kan komma åt dina sparpengar. Men tittar vi rätt och upp och ned på siffrorna för inkomstpensionen, är det bättre med dessa sparformer, säger Agneta Claesson.

Faktaruta: Skillnad för egenföretagare med enskild firma och aktiebolag
Till skillnad från dem som har ett aktiebolag kan inte de enskilda näringsidkarna separera sin privatekonomi, skattetekniskt sett, från sin firma. Alla skatteavdrag som de med enskild firma gör sänker deras pensionsgrundande, samt föräldra- och sjukpenningsgrundande, inkomst om de tjänar under taken i respektive försäkring. De med AB som tjänar under gränsen för statlig skatt kan dock slippa de negativa socialförsäkringseffekterna om de gör skatteavdraget för sitt pensionssparande privat, utanför sitt bolag, och efter att de har tagit ut lön. För ett AB är det nämligen den uttagna lönen som är pensionsgrundande, inte överskottet som för dem med enskild firma. Om AB-innehavaren sedan använder sin lön till ett avdragsgillt pensionssparande påverkar inte detta dennes pensionsrätter eller ersättningsnivåer inom de andra socialförsäkringarna.