Så planerar Kristersson-styret göra om pensionspolitiken


Den nya regeringen vill sänka skatten på pension och dessutom utreda frågor som skulle kunna leda fram till ett skattegynnat pensionssparande.

Så kan det avtal som förhandlats fram av regeringspartierna tolkas. Det står att åtgärder som riktas till hushållen bör innehålla sänkningar av skatten både för arbetsinkomster och pensionsinkomster.

Regeringen ska dessutom ta fram andra förslag på hur pensionärernas ekonomi kan bli starkare.

En något svårtolkad passage är en formulering som rör ”breddat ägande av pensioner”.

Det handlar om en formulering under rubriken Hushållsekonomi på sid 59, som lyder:

”Reformer som bidrar till breddat ägande, vad gäller exempelvis boende, sparande och pension bör genomföras”.

Gunnar Loxdal på nyhetsbrevet Sak & Liv tolkar det som att det öppnar för en utredning om skattegynnat pensionssparande. Detta vore en stor nyhet för både pensionsbranschen och enskilda pensionssparare. Det är en rimlig tolkning. Åtminstone kan det ses som ett första steg i denna riktning.

I dag finns det ingen möjlighet eller poäng för den stora majoriteten att spara avdragsgillt till pensionen. Endast egenföretagare och dem som saknar tjänstepension kan göra avdrag, och bland dessa grupper är det bara solklart pensionsmässigt gynnsamt för dem som tjänar mycket bra, över drygt 46 000 kronor i månaden.

Detta beror på att avdragen sänker den pensionsgrundande inkomsten som deklareras till staten för den som tjänar sämre än så, och därför blir avdraget en sorts pyrrhusseger. Man ökar sin kommande privata pension men sänker samtidigt sin kommande statliga pension.

Man måste också komma ihåg att det fåtal som i dag är gynnade av avdragsmöjligheten måste betala skatten någon gång, även om de slipper den i dag, i det här fallet när den insparade pensionen betalas ut.

Om de sparade pengarna växt rejält kanske det inte spelar så stor roll i sig, men för att det ska bli ekonomiskt gynnsamt måste de privata pensionspengarna växa så mycket att det förtar den negativa effekten av att få en mindre inkomstrelaterad pension av staten, vilket blir fallet när man drar av på skatten och sänker sin inkomst.

I dag hänvisas alltså de flesta till att spara till sin pension med skattade pengar.

Om det nu är en utredning på gång som ska införa skatteincitament till privat pensionssparande, blir det förmodligen en utmaning för utredarna att hitta ett system som gör systemet gynnsamt skattemässigt för låg och medelinkomsttagare, utan negativa effekter för deras vanliga pension.

En av anledningarna till att den tidigare avdragsmöjligheten togs bort var att den inte gynnade dem med vanliga inkomster, utan mest dem med mycket höga inkomster.

Fortsatt bråk om pensionsavgift?

Socialförsäkringsministern ger sig inte i frågan om att höja pensionsnivåerna via pensionsavgiften, vilket framgår av min intervju med honom i Dagens Arena.

– Det finns ingen anledning att förhala detta Det finns ett starkt folkligt stöd för linjen och ett stöd från både fack och pensionärsorganisationer, säger den socialdemokratiske ministern till Dagens Arena.

Frågan som han och regeringen driver gentemot pensionsgruppen och de partier som ingår där, alltså de som bestämmer över pensionerna, är att höja pensionsavgiften från 17,21 procent till 18,5 procent. Detta för att pesnionsnivåerna är för låga i dag för stora grupper.

– Det handlar om till exempel undersköterskor, tvätteriarbetare, taxichaufförer, busschaufförer och lagerarbetare. Det är stora grupper som haft ett långt arbetsliv och slitit, men som har haft relativt låga inkomster. De får riktigt låga pensioner, säger Shekarabi.

Det hjälper inte ministern att V, Mp och SD i stort sett har samma bild. Det är pensionsgruppen där M, KD, L och C sitter med som bestämmer. Alla har vetorätt. Konsensusbeslut gäller.

Och minstern har mött hårt motstånd av majoriteten i gruppen, både i sak och hur han har lagt upp arbetet.

De borgerliga av pensionsgruppens sex ledamöter har känt att han inte riktigt förankrat utredningsarbetet som socialdepartementet startat vilket de menar att han borde ha gjort.

De skrev till och med ett protestbrev till departementet under våren 2021 om utrednings- och analysarbete startat utan deras vetskap . Det är inte en nyordning, försvarade sig pensionsgruppens sekreterare och ämnesråd Stefan Oscarson. Och i slutändan måste ju ändå alla komma överens i pensionsgruppen, argumenterade han.

Speciellt Moderaterna och Kristdemokraterna har utttryckt kritik i sak mot att avgiften ska höjas. Moderaterna brukar nämna skattesänkningar som en bättre väg att gå, och Kd:s ledamot har sagt de före en avgiftshöjning vill prioritera frågan om att kvinnor i regel får lägre pensioner än män.

Klart är att en höjning kostar en hel del. Siffrorna som brukar nämnas är omkring 20 miljarder årligen.

Det är också än så länge oklart vem eller vilka som ska betala. Är det en höjd arbetsgivaravgift som är på g? Eller ska man ta av den del av arbetsgivareavgiften som kallas särskild löneavgift och som egentligen är en skatt som går rakt in i statsbudgeten. Då måste i så fall de hål som uppstår i statsbudgeten täckas, eller så blir det nedskörningar. Eller kanske lån? Detta ska klargöras under hösten, hoppas ministern.

Utformningen av hur finansieringen ska gå till kommer förmodligen vara avgörande i fall det ska gå att får konsenus. Detta då de gamla allianspartierna är mycket njugga i frågan om skatt- och avgiftshöjningar. Till exempel sa Hans Eklind (kd) i mars att den allmänna löneavgiften, den del av arbetsgivargiften som i dag går direkt in i statsbudgeten, kan vara en möjlig källa.

Vad är då denna pensionsavgift som de bråkar om?

Jo, alla inkomsttagare betalar en pensionsavgift som motsvarar 17,21 procent* av deras lön upp till ett visst takbelopp. En del av de 17,21 procenten består av en arbetsgivaravgift (10,21 procent) och en del består av en egenavgift som löntagaren betalar in via skatten (7 procent upp till ett takbelopp).

Både arbetsgivaravgiftsdelen och skattedelen betalas in av arbetsgivaren. Men då de anställda får ett skattereduktion på egenavgiftsdelen, kan man säga att det i slutändan är skattebetalarna som via staten betalar denna del. Detta blir i alla fall en utgift i statsbudgeten.

Observera att pensionsavgiften som avses här gäller den allmänna statliga pensionen, och den ska inte förväxlas med tjänstepensionen som arbetsgivarna och fackförbunden har tecknat avtal om, och som ligger på minst 4,5 procent av lönen.

*Ibland nämns att pensionsavgiften är 18,5 procent, men det är inte 18,5 procent av lönen som man då syftar på, utan 18,5 procent av det som kallas pensionsunderlaget

Sverige ett skatteparadis (för 65-plussare med jobb)

Sverige är något av ett skatteparadis för dem som fyllt 66 och fortsätter att arbeta. För många av dem som lever hyfsat länge kan man till och med säga att staten inte beskattar dem alls.

Detta eftersom de intjänade pensionsrätterna för dem som jobbar vidare beräknas vara högre än den låga skatt som stora delar av de äldsta i arbetskraften betalar i skatt.

Det är redan i dag skattemässigt fördelaktigt att arbeta efter 65-årsdagen. Men 2021 blir det ännu mer fördelaktigt.

Skillnaden är stor mellan de äldre och yngre. För en anställd som inte fyllt 66 är skatten omkring 20 procent efter jobbskatteavdrag, vid en inkomst på 21 000 kronor i månaden.

Men för personer över 65 år blir skatten cirka bara 8 procent vid samma inkomst. För dem som tjänar mer blir det lite mer i skatt men den är fortfarande rätt låg.

SvD:s lyfter fram detta i en artikel och har två räkneexempel. Utgångspunkten är en person som är 66 år.

  • Månadslön 21 000 kronor: skatten blir strax under 2 000 kronor. I handen: drygt 19 000 kronor efter skatt.
  • Månadslön 25 000 kronor: skatten blir nära 3 000 kronor. I handen: drygt 22 000 kronor efter skatt.  

Siffran 8 procent hittas också i Pensionsmyndighetens rapporter, fast då för 2020 och vid en rätt låg månadsinkomst, 15 000 kronor. (det som Svd skriver, att skatten sänks ännu mer för de arbetande äldsta kan alltså syfta på att fler inkomstgrupper nås av denna mycket låga nivå).

Intressant är att myndigheten talar om något som liknar negativ skatt. Staten betalar dig för att arbeta, även om du inte arbetar åt staten! Så här skriver de:

Man kan här tala om att skatten faktiskt är negativ – du får betalt inte bara av arbetsgivaren utan även av staten för att arbeta eftersom inkomsten ligger till grund för pensionsrätt. Först vid en inkomst om 402 000 kronor betalas skatt som överstiger pensionsrättens värde”.

Pensionsmyndigheten i sin rapport Pension och skatt 2020

Det är dock inte 8 procent skatt för de 66-plussare som både tar ut pension och jobbar, i alla fall för medelinkomsttagare och uppåt, då dessa hamnar under två olika skattetabeller samtidigt.

I myndighetens räkneexempel blir deras skatt 18 procent för 2020, vilket ändå är betydligt lägre än för den yngre arbetskraften som myndigheten jämför med och betalar 26 procent i skatt.

De olika skattenivåerna handlar dels om att staten vill gynna pensionärernas köpkraft via det som kallas ”det förhöjda grundavdraget”, vilket betyder att en stor del av arbetsinkomsten lyfts bort från beskattning, och dels om en effekt av jobbskatteavdragen som Anders Borg införde. I och med att Borg sänkte skatten så kraftigt för alla som arbetade, blev ju skatten för dem som bara hade pension relativt hög.

Läs mer om bakgrunden till de olika skattesatserna i ett blogginlägg av Kristina Kamp på Min Pension.