Kategori: Avgifter

Va?! Om jag inte flyttar pengarna förlorar jag en miljon?

Är det bra att pensionsspara via kapital- eller pensionsförsäkring? Inte om det är hög fast årlig avgift för då kan du förlora en miljon, säger Avanzas sparekonom och ger ett exempel på vad han menar med hög avgift: 0,65 procent (vilket råkar vara en nästan lika hög avgift som jag betalar…)

Kan det verkligen stämma att jag kan gå miste om en miljon, om jag ligger kvar i mitt kapitalförsäkringssparande med en årlig procentuell administrationsavgift som pensionsbolaget tar ut?

Bakgrunden till frågan är en digital annons i artikelformat i Dagens Industri där Avanzas sparekonom tar ut svängarna.

”Det är så onödigt. En till synes låg avgift på 0,65 procent per år kan göra att du får 1 miljon mindre att leva på”, säger sparekonomen.

Han utgår från ett exempel där den så kallade skalavgiften är 0,65 procent.

Det är alltså en avgift för själva formen för sparandet, skalet, det är det du betalar för att använda någon av sparprodukterna kapitalförsäkring, pensionsförsäkring eller individuell tjänstepension.

Den går oftast under namnet förvaltningsavgift i en pensionsförsäkring och kapitalavgift för en kapitalförsäkring.

Observera att skalavgiften är något annat än fondavgifterna där kapitalet är placerat. Det vi snackar om här är en administrationsavgift som går till pensionsbolaget.

Jag känner mig nästan idiotförklarad som har mina pengar i en försäkring med en avgift som ligger på ungefär denna miljontorsk-nivå. Följande oneliner gör att jag känner mig lite dum:

”Ingen skulle väl någonsin ha sin månadslön på ett konto med årlig procentuell avgift, men ändå har många ett sådant upplägg med sin tjänstepension”, fortsätter Niklas Andersson i annonstexten som så klart syftar till en flytt till Avanzas alternativ.

Han har rätt i att det kan bli mycket pengar, även om avgiften ser låg ut för många sparare.

0,65 procent på 500 000 kronor blir drygt 3 000 kronor om året. Och denna årliga kostnad blir högre och högre i takt med att kapitalet växer.

Dessa pengar skulle annars ha funnits kvar i fonderna där kapitalet placerats och växt med ränta på ränta-effekten fram till pensionen

När spararen betalar sin årsavgift på till exempel 3 500 kronor kostar det i praktiken mer än själva avgiften. Spararen missar också framtida värdeökningar på de 3 500 kronorna som gick till avgift. Och framtida värdeökningar på värdeökningarna.

Om sparkapitalet är högt och insättningarna på en viss nivå och börsen går bra kan det kanske bli en miljon kronor som spararen går miste om på grund av pensionsbolagets administrationsavgift.

Det är en hög siffra jämfört med flera andra räkneexempel. Men att effekten är reell går inte att ta miste på. Kolla bara på dessa räkneexempel:

  • 25-åriga Jenny väljer ett tjänstepensionssparande med 0,5 procents avgift. Jämfört med om hon hade haft 0 procent får hon drygt 220 000 kronor mindre i pensionskapital när hon fyller 67. Hennes pension blir 1 700 kronor lägre varje månad livet ut (Exempel från Staffan Ström, Alecta 2021).
  • Om samma Jenny i stället nappar på ett erbjudande om pensionssparande för 1,5 procent i total avgift, försvinner cirka 590 000 kronor i avgifter och utebliven avkastning. Det sänker pensionen med 4 600 kronor varje månad. (Staffan Ström, Alecta 2021).
  • Betalar du en avgift på 0,2 procent och sparar 500 kronor i månaden under 40 år, sänks den totala summa du sparat ihop i slutändan av avgifterna med 5 procent. Om avgiften i stället ligger på 1,5 krymper summan du sparat med cirka 29 procent (Pensionsmyndigheten 2021, exemplet gäller fondavgifter).

Är jag en idiot som betalar en årlig avgift på 0,45 % av kapitalet i en kapitalförsäkring?

Nja, avgifterna på marknaden ligger i spannet 0,25 och 0,90 procent, enligt Konsumenternas Försäkringsbyrå (som kallar avgiften för grundavgift). Priset är alltså ok, sett till denna typ av produkt.

För min del ser jag ett par fördelar jämfört med att spara direkt i fonder via en bank. Jag har möjligheten att sjukförsäkra sparandet mot en avgift, jag har tillgång till rådgivning, och jag får stå i pensionsbolagets bostadskö.

På min sparandenivå kostar det inte en miljon, snarare ett par hundra tusen kronor, under 15 – 17 års sparande, allt annat lika.

Är det värt det?

Än så länge skulle jag inte vilja avfärda det som dumt, även om det är dyrt jämfört med att spara direkt i fonderna.

En sak är säker: att ha en kapitalförsäkring eller en pensionsförsäkring kostar en hel del vid långsiktigt och ambitiöst sparande. Vi som pensionssparare måste ställa oss följande frågor:

a) hur mycket kostar den årliga procentuella avgiften oss?
b) vad får vi för den?
c) är det vi får värt kostnaden, givet de alternativ som finns

Nya varningar från Småspararguiden

Småspararguidens årliga bottenlista är här.

Återigen varnar de för produkter som säljs till privatpersoner och företag efter så kallad avgiftsfri och gratis “fristående rådgivning”.

Dels handlar det om rådgivare som hänvisar kunderna till sina egna dyra fonder.

Dels handlar det om att bolag och banker hänvisar till fonder hos andra bolag. Detta i utbyte mot att rådgivarens bolag får höga provisioner – alltså bra betalt – från de rekommenderade fondernas ägare för att göra det.

Eller så gör de både och, skriver Småspararguiden. Säljer egna och andras dyra fonder. Det är du som betalar.

Det är läsvärt och detta år är det dessutom väl underbyggt med hänvisningar till oberoende bedömningar från myndigheter och medier.

Det är förmodligen så att finansbolagens rådgivare inte förklarar den genomsnittliga konsekvensen av att investera i dyra fonder.

Höga avgifter är nämligen något vi som sparar till pensionen måste vara uppmärksamma på. Risken är annars att avgiften gnager upp en stor del av din och min pension.

Det handlar om en sorts omvänd ränta på ränta-effekt, som gör att en hög avgift är osund i nästan alla väder.

Det finns såklart undantag. Du kanske har den osannolika rötan att lotsas till ett dyrsparande där förvaltarbossen och hans team har fantastiska förmågor? Du väljer ett bolag som har krafter som gör att de vet hur ekonomin utvecklar sig de nämaste 25 åren och därför hela tiden väljer aktier som går som tåget ?

Ja, då kan det löna sig. Men är det värt att betala uppemot flera hundra tusen kronor för att chansa på att just denna dyra förvaltare har denna förmåga?

ISK-skatten försvinner – Bye Bye kapitalförsäkring?

Den nya regeringen vill införa noll procent skatt på investeringssparkonto, ISK och detta upp till ett sparkapital på 300 000 kronor. Noll procent i skatt! Det är ju rätt billigt det. Varför ska då jag som sparar i en kapitalförsäkring inte byta?


(eller Jag och min kapitalförsäkring, del 1)

För mig som behöver spara till min pension blir jag såklart nyfiken på om detta är en sparform för mig ( som företagare har jag ju tyvärr ej en tjänstepension som nästan alla fast anställda har).

Jag sparar i dag i en kapitalförsäkring. Folk i min situation som inte är höginkomsttagare, alltså egenföretagare med enskild firma* eller dem som saknar tjänstepension från arbetsgivare, har oftast ISK eller i kapitalförsäkring som sparalternativ.

Dessa sparformer sänker nämligen inte sjukpenningsgrundande inkomst, föräldrapenning, a-kassa eller allmän statlig pension, eftersom sparandet sker med skattade pengar. (I Arbetsvärlden tidigare i år skrev jag att många ofta sparar på ett sätt som gör att de sänker dessa statliga försäkringsförmåner, läs mer här.)

Sparformerna liknar varandra. För bägge sparformer får du betala en årlig relativt låg skatt oavsett om du gjort en vinst i sparandet eller inte. Så om då skatten försvinner i ISK borde väl denna sparform hamna i tätposition? Allt annat lika så är svaret såklart ja. Men allt annat är inte lika såklart. Det handlar ju om pension…

Vad är det då för skillnad? Enkelt uttryckt kan man säga att ISK inte har något med försäkringar att göra. Det är ett mer rent sparande, och därför också billigare.

Bägge former är sparande med skattade pengar i olika kombinationer av fonder och aktier och andra värdepapper, men i kapitalförsäkring sker sparandet i försäkringsform. I varje fall ges en eller flera försäkringsmöjligheter.

Försäkringsbolagen framhåller till exempel att du enkelt kan utse en förmånstagare som får sparkapitalet om du hastigt och lustigt skulle förvinna från jordens yta. (Detta går dock att lösa för ISK genom testamente).

Du kan också köpa till olika försäkringsdelar som till exempel täcker upp i fall du blir sjuk, och tillfälligt inte kan spara till sin pension.

Formen ger dig också möjlighet att pytsa ut pengarna under längre tid som månadsutbetalningar, som om det vore en riktig pension.

Vissa bolag erbjuder dig dessutom valet att spara så att en del av värdet på de insatta pengarna garanteras (oftast 80 procent), så att de inte förvinner till stor del i dåliga investeringar eller i en börsnedgång. Det kallas att spara i traditionell försäkring.

Den tydligaste fördelen med ISK jämfört med kapitalförsäkring är framför allt avgiften. Ett ISK är i regel avgiftsfritt i sig, till skillnad från dess ”konkurrent” (men fonderna i sparandet betalar du för i bägge fall).

Med ränta på ränta-effekten kan kapitalförsäkringen därför bli rejält dyrt jämfört med ISK om avgiften är hög och sparandet långsiktigt.

Och om schablonskatten försvinner för ISK, men inte avkastningsskatten hos kapitalförsäkring, blir alltså ISK ännu billigare jämfört med kapitalförsäkring.

Det som jag och andra i min situation alltså bör ta ställning till: är fördelarna med kapitalförsäkring värda de högre avgifterna och den framtida eventuellt högre skatten?

Eftersom jag inte sparar till en traditionell försäkring som garanterar ett visst utbetalningsbelopp är de återstående fördelarna för mig, som jag ser det:

*Det är möjligt att köpa till en slags sjukförsäkring som tillfälligt genererar insättningar till pension (men denna upplevde jag som rätt dyr, och det är som alltid svårt att veta det reella värdet av en försäkring)
*Långvarig utbetalning, så att det liknar en vanlig pension, och inte är en summa på ett konto
*I mitt fall även att stå i en speciell bostadskö där jag kan flytta in i försäkringsbolagets fastigheter

Men eftersom jag inte har tecknat sjukförsäkringen till kapitalförsäkringen, är det rätt få fördelar faktiskt. Jag vill ju inte längre bo på Södermalm, som när jag var 30, så bostadskön är inte så värdefull längre för mig. Så om skatten försvinner på ISK, och inte på kapitalförsäkring, kommer jag nog att flytta mina pengar, om jag inte gjort det tidigare.
Rickard

Läs mer:
Här hos oberoende Konsumenternas Försäkringsbyrå finns en jämförelse mellan ISK och kapitalförsäkring, men de går på just denna sida inte in konkret på avgifter och möjliga försäkringstillval. Men om du surfar runt kan du även jämföra avgifter.

R.I.P 0,4 procent = låg avgift

I veckan skrev jag om en ny rekommendation, eller riktmärke som Pensionsmyndigheten kallar den, om vad som ska ses som ”en låg avgift” i långsiktigt fondsparande till pensionen.

Fram tills i förra veckan har 0,4 procent setts som en låg, och därmed eftersträvansvärd, avgift. Bloggarna på Rika Tillsammans skrev redan 2011 att ”Tumregeln är att aldrig, förutom i undantagsfall, betala mer än max 0.4 procent i avgift för en fond eller sparprodukt”.

0,4 procent har sedan upprepats av experterna till som tätt genom åren som en sorts maxnivå för långsiktigt sparande, till exempel av Avanzas förre sparekonom Claes Hemberg och Nordnets Frida Bratt, för att nämna några av dem.

Men nu kommer Pensionsmyndighetens rapportförfattare fram till att 0,4 procent är över medianavgiften för de fonder som många pensionssparare vägleds till, nämligen de globala aktieindexfonderna.

Det nya nivån är 0,2 procent, gränsen mellan den första och andra kvartilen på listan över alla fonder av denna typ som finns på den svenska marknaden*.

Det låter kanske som småpotatis. 0,4 eller 0,2. Obetydlig skillnad?

Men som Alectas sparekonom Staffan Ström uttrycker det ”varje tiondels procent i avgift får en enorm betydelse” vid långsiktigt sparande.

Det beror på att avgiften tas ut på hela sparkapitalet och inte bara på avkastningen. Detta sker varje år.

En viktig aspekt av avgiftens betydelse är att pengarna som försvinner i avgift i stället för att gå till avgift skulle ha kunnat ligga kvar och växa till sig med ränta. Och till det kommer räntan på räntan. Att dra undan 1 500 kronor från 30 år av ränta på ränta-effekt ger rätt stort utslag, och det förstår de flesta som stannar upp och tänker efter.

Frågan är om 0,2 procent nu blir det nya expertmantrat. Och hur kommer de mer högavgiftsförespråkande delarna av finansmarknaden i så fall att svara?

Om rapporten och varför avgifterna är så betydelsefulla vid långsiktigt sparande till pension kan du läsa om i en artikel jag skrivit här .

Pensionsmyndighetens rapport, bland annat med en lista på 20 globala aktieindexfonder samt deras avgifter hittar du här.

*Utanför premiepensionssystemet, som har kraftigt rabatterade avgifter

FI:s fem skäl till att släcka ned Exceeds rådgivning

Sparrådgivningsbolaget Exceed, som även ger rådgivning om pensionssparande, fick i dag sina tillstånd indragna av Finansinspektionen. De har under många år varit ifrågasatta, då de fått många sparare att satsa på riskfyllda, dyra och svårförståeliga produkter.

Av myndighetens exempel att döma skulle rådgivningen kunna ge hissnande avgifter på mellan 10 och 47 procent, berättade Finansinspektionen, FI:s, företrädare på en presskonferens den 2 juni.

Det är i huvudsak fem förhållanden som ligger bakom det drastiska och ovanliga beslutet:

  • informationen som lämnats till kunderna om avgifter har varit missvisande
  • kunderna har inte haft nödvändig kunskap om de stora riskerna
  • bolaget har brustit i sitt ansvar att säkerställa så att inte fel produkt hamnar hos fel konsument
  • Bolaget har försvårat myndighetens utredning
  • Exceed fick redan 2017 en rejäl bot för att ha brutit mot reglerna, och eftersom de inte förbättrade sig tillräckligt har bu myndigheternas tilltro försvunnit

Bolaget har uppmärksammast av medier och Allmänna reklamationsnämnden under flera år. Många har ifrågasatt deras produkter, vilka har varit svåra att förstå sig på för många sparare och ibland även experter. De kallas hävstångscertifikat och kreditobligationer, och det sistnämnda är en produkt som beskrevs av Finansinspektionens generaldirektör som något som han med 30 år i branschen hade svårt att begripa ”vad det är, vad riskerna är eller varför man ger ett råd att någon skulle köpa det”.

– De visar inte den omsorg om kunden som lagen tydligt kräver. De ska inte erbjuda kunderna olämpliga produkter, sa Finansinspektionens generaldirektör, sa Erik Thedéen på presskonferensen.

Småspararguiden skrev redan 2017 initierat och intressant om detta bolag. Där framgick bland annat att:

  • Avgiften i ett då aktuellt fall innebar 44 procent i avgift på ett hävstångscertifikat
  • Att en kund fått ARN att ta upp ett fall där denne upplevde sig blåst på 190 000 kronor (men där Exceed vann)
  • Att Svenska Dagbladet tidigare visat att deras råd varit betydligt dyrare, jämfört med ett prismedvetet sparande (Cirka 0,3 procent för 200 000 kronor i sparkapital i tidningens exempel).
  • Att bolaget tidigare gjort affärer med omskrivna Oak Capital.

2019 uppmanade ARN i ett annat fall att Exceed skulle betala tillbaka drygt 1 miljon kronor till en kund, och det stod också klart att flera stora försäkringsbolag hade sagt upp samarbetet med bolaget.