Äta sämre och få en bättre pension? (magister-uppsatsen är klar)

Småföretagare har i alla tider grubblat på hur det ska göra med sin pension. Utmaningen är att vi inte får en tjänstepension som de anställda, samtidigt som det verkar vara dyrt att pensionspara, och ibland också är det.

Det fåtal kvantitativa studier och myndighetsrapporter, oftast enklare enkäter, som finns tyder på att de minsta av företagarna oftast inte sparar så mycket som de borde, i alla fall inte så mycket som de anställdas tjänstepension ger.

Men varför är det en stor grupp som inte sparar så mycket? Och varför väljer de som sparar mycket, att just göra det?

Utifrån tidigare forskning om småföretagare och pension och genom läsning av sociologisk, samhällsvetenskaplig och beteendeekonomisk beslutsteori (Simon, Kahneman, Lindblom med flera) dök jag ned i ämnesområdet i en magisteruppsats.

Efter goda råd från professor Anders Ivarsson Westerberg och bra pepp- samt även ett riktigt bra tips – från kursansvarige Adrienne Sörbom blev den till slut hyfsat intressant. I alla fall för den som är nyfiken på hur vi fattar beslut i allmänhet eller pensionssparbeslut i synnerhet.

Nedan finns en sammanfattning, och en länk till uppsatsen.

Tre kategorier av pensionsparare blir synliga

Uppsatsen identifierade tre kategorier av pensionssparare. De intervjuade småföretagarna, som alla har erfarenhet av att vara soloföretagare, kan delas upp i tre kategorier:

* lågsparare (sparar långt ifrån så mycket som en anställd får i tjänstepension)

* högsparare ( sparar i stort sett så mycket som en anställd får i tjänstepension och gör det kontinuerligt)

* ambivalenta sparare (sparar under en period så mycket som en anställd får i tjänstepension men upphör med sparandet)

Kunskap och ointresse påverkar

De intervjuade nämner i hög grad sin kunskapsnivå, sitt ointresse för pension och råd från människor i företagarnas närhet som betydelsefulla för deras beslut och beteenden. Det gäller både beslutet att spara och beslutet att inte spara. I viss mån nämns också ekonomin, och detta gäller i synnerhet lågspararna.

Osäkerhetsundvikandet är tydligt

Ett mönster av osäkerhetsundvikande kan identifieras där man undviker frågan om att spara tillräckligt mycket. Konsekvenserna på kort och lång sikt för dem med osäker ekonomi är extra svårbedömda. Oavsett vilket beslut som tas riskerar olika preferenser att krocka.

Hur vanliga dessa mönster är bland verklighetens konsulter, frilansare och små bygg- och målarfirmor säger uppsatsen ingenting om. Detta är en kvalitativ uppsats, till skillnad från min förra uppsats som var en kvantitativ kandidatuppsats (om hur barns tid med sina föräldrar påverkar risken föratt utsättas för brott). Mitt arbete här försöker nå en förståelse för hur företagarna tar de individuella pensionsspar-besluten.

Förståelsen är intressant i sig och ger en bra grund för hypoteser och vidare undersökningar kan klargöra hur vanliga dessa mönster är i olika grupper. Avsnitt 5, 8, 9 och förslagen på vidare forskning är kanske det mest konkreta och matnyttiga för dig som inte har tid att läsa allt.

Om Bilden: ”Otto Bergström för Uno Rylander tidigt 70-tal”

Uno Rylander, var entrepenör med många småföretag, under 60-70-talet, enligt Malmö Muséers beskrivning. Såklart är den anställde, förmodligen en säljar, fångad på bild när han grubblar över pensiosnfrågan. Eller förmodligen inte just pensionsfrågan kanske… Vi får hoppas att pensionen blev bra för både Uno och Otto. Förmodligen är friman i fråga Rylander AB som dyker upp i denna notis i Sveriges Handelskalender 1972. Fotot är taget ur Åke Hedströms samling.

Här kan du ladda ned uppsatsen: Äta sämre och få en bra pension?

Plats 27: The Rime of the ancient Mariner

Plats 27 * på Rickards topp 100-lista över de bästa 100 äldre metal/hårdrock-låtarna.

Band: Iron Maiden

Låt: The Rime of the ancient Mariner/Balladen om den gamle sjömannen (1984)

Nästan 14 minuter lång och du har inte tråkigt. Så är det med låten som Steve Harris slängde in ”på kul”, om man får tro Bruce Dickinsons självbiografi. Den finns på gruppens femte album, släppt mitt under storhetstiden.

Den får dig att tänka på om också du, som den gamle sjömannen i sitt gråa skägg och upptända blick, skulle gå från person till person för att berätta din historia, om också du fått skulden för ett skeppshaveri efter att ha dödat en albatross.

Här får den som är lite mer musikaliskt bevandrad sitt lystmäte, i och med ”proffskommentarer från ett icke-maiden-fan”. För dig som vill gådirekt till den dramatiska höjdpunkten, gå till 10.15.

Musikaliskt innehåller den, som de bättre Maiden-eposen, flera och rätt olika stycken som avlöser varandra. Ja, den är ”ett komplicerat och stämningsfullt stycke”, som Mick Wall beskriver den.

I ett moment stillnar den så gott som helt. En röst med gammeldags uttal citerar Coleridges text. Orden ackompanjeras av akustiskliknande gitarr och ljudet av träskrovets ristningar och knarr.

Låten tar verkligen med dig till havet, till utsattheten, till mannen som driver planlöst fram som den enda överlevande på öppet hav under månskenet.

Texten

Denna låts storhet handlar till stor del om originaltexten och historien. Det är alltså varken Steve Harris, Adrian Smith eller Bruce Dickinson som ligger bakom idéerna och temat, utan den skuldridne Samuel Taylor Coleridge.

Den brittisk poeten skrev i slutet av 1700-talet ned historien om den otursförföljda sjömannen som till slut fann en mening i att grabba tag i människor och berätta om det fasanfulla och fantastiska han var med om.

Water, water everywhere nor any drop to drink

Mick Wall skriver i sin Maiden-biografi att Harris ”inspirerades” av dikten, och att Harris på så vi framkallade denna mystiska värld som låten består av. Det är lite att överdriva Harris snille, (som så klart i övrigt inte ska dissas). För Iron Maidens text är en sammanfattning av dikten, och innehåller till och med en kopia av två textstycken (se nedan i fetad i stil), varav en också utgör diktens poetiska höjdpunkt för många.

Men att tonsätta den rätt, att våga göra en låt på 14 minuter, och att skapa det musikaliska landskap som förmodligen gjort dikten mer känd över världen än alla litteraturlärare tillsammans; detta är så klart värt att beundra.

Som all stor konst handlar den om många saker samtidigt.

Här är det havet, ensamheten, kampen, hopplösheten och hoppet, berättandet som överlevnadsstrategi, människans relation och täta koppling till naturen. Vår strävan efter att förstå varför vi kan hamna som spillror på ett skepp mitt i havet.

Texten är en fin illustration av något som liknar Coleridges romantiska credo:

”Att göra det utvändiga invändigt, det invändiga utvändigt, att göra naturen till tanke, och tanken till natur – detta är snillets mysterium i konsten”, som Coleridge skrev i sin Biographia Literaria från 1817. (Eriksson, 2018)

Texten är både modern och romantisk. Professor i Environmental Humanities sir Jonathan Bate, säger i ett temaavsnitt av BBC:s avsnitt av In our Time: Culture att det i vår tid går att ge texten en ekologisk tolkning.

”It is also possible to make an crime against nature, for example to shoot an alabatross/…/ a key element of the modernity of this poem.”

Men han säger också avslutningsvis, mycket träffande, att storheten ligger i att det är en oförglömlig story i ett oförglömligt språk.

Lyssna på ett helt program om texten

För ännu mer om denna storslagna romantik-dikt, Läs The Guardians hyllning från 2009:

Iron Maidens text med stycken direkt citerade från Coleridges, versionen från år 1800.

Hear the rime of the ancient mariner
See his eye as he stops one of three
Mesmerizes one of the wedding guests
Stay here and listen to the nightmares of the sea

And the music plays on, as the bride passes by
Caught by his spell and the mariner tells his tale

Driven south to the land of the snow and ice
To a place where nobody’s been
Through the snow fog flies on the albatross
Hailed in God’s name, hoping good luck it brings

And the ship sails on, back to the North
Through the fog and ice and the albatross follows on

The mariner kills the bird of good omen
His shipmates cry against what he’s done
But when the fog clears, they justify him
And make themselves a part of the crime

Sailing on and on and north across the sea
Sailing on and on and north ’til all is calm

The albatross begins with its vengeance
A terrible curse a thirst has begun
His shipmates blame bad luck on the mariner
About his neck, the dead bird is hung

And the curse goes on and on at sea
And the curse goes on and on for them and me

”Day after day, day after day
We stuck nor breath nor motion
As idle as a painted ship upon a painted ocean


Water, water everywhere and
All the boards did shrink
Water, water everywhere nor any drop to drink”

There calls the mariner
There comes a ship over the line
But how can she sail with no wind in her sails and no tide

See, onward she comes
Onward she nears out of the sun
See, she has no crew
She has no life, wait but here’s two

Death and she life in death
They throw their dice for the crew
She wins the mariner and he belongs to her now
Then, crew one by one
They drop down dead, two hundred men
She, she, life in death
She lets him live, her chosen one

”One after one by the star dogged moon
Too quick for groan or sigh
Each turned his face with a ghastly pang
And cursed me with his eye

Four times fifty living men
(And I heard nor sigh nor groan)
With heavy thump, a lifeless lump
They dropped down one by one”

The curse it lives on in their eyes
The mariner he wished he’d die
Along with the sea creatures
But they lived on, so did he

And by the light of the moon
He prays for their beauty not doom
With heart he blesses them
God’s creatures all of them too

Then the spell starts to break
The albatross falls from his neck
Sinks down like lead into the sea
Then down in falls comes the rain

Hear the groans of the long dead seamen
See them stir and they start to rise
Bodies lifted by good spirits
None of them speak and they’re lifeless in their eyes

And revenge is still sought, penance starts again
Cast into a trance and the nightmare carries on

Now the curse is finally lifted
And the mariner sights his home
Spirits go from the long dead bodies
Form their own light and the mariner’s left alone

And then a boat came sailing towards him
It was a joy he could not believe
The pilot’s boat, his son and the hermit
Penance of life will fall onto him

And the ship it sinks like lead into the sea
And the hermit shrives the mariner of his sins

The mariner’s bound to tell of his story
To tell this tale wherever he goes
To teach God’s word by his own example
That we must love all things that God made

And the wedding guest’s a sad and wiser man
And the tale goes on and on and on

Källa Youtube Music/Lyricfind

* Efter att ha läst in mig lite på textens historia flyttade jag upp låten från 47 till 27. Detta ska ses som den nya objektivt sanna placeringen på den likaledes objektivt sanna och neutrala 100-listan.

Källor:

Dickinson, B ( 2017) What does this button do? – an Autobiography

Wall, M (2005), Run to the Hills – den officiella biografin.

Eriksson, U (2018) Coleridges moraliska gåta låter oss känna suget från avgrunden, Svenska Dagbladet, 2018 03 07

Lyricfind

R.I.P 0,4 procent = låg avgift

I veckan skrev jag om en ny rekommendation, eller riktmärke som Pensionsmyndigheten kallar den, om vad som ska ses som ”en låg avgift” i långsiktigt fondsparande till pensionen.

Fram tills i förra veckan har 0,4 procent setts som en låg, och därmed eftersträvansvärd, avgift. Bloggarna på Rika Tillsammans skrev redan 2011 att ”Tumregeln är att aldrig, förutom i undantagsfall, betala mer än max 0.4 procent i avgift för en fond eller sparprodukt”.

0,4 procent har sedan upprepats av experterna till som tätt genom åren som en sorts maxnivå för långsiktigt sparande, till exempel av Avanzas förre sparekonom Claes Hemberg och Nordnets Frida Bratt, för att nämna några av dem.

Men nu kommer Pensionsmyndighetens rapportförfattare fram till att 0,4 procent är över medianavgiften för de fonder som många pensionssparare vägleds till, nämligen de globala aktieindexfonderna.

Det nya nivån är 0,2 procent, gränsen mellan den första och andra kvartilen på listan över alla fonder av denna typ som finns på den svenska marknaden*.

Det låter kanske som småpotatis. 0,4 eller 0,2. Obetydlig skillnad?

Men som Alectas sparekonom Staffan Ström uttrycker det ”varje tiondels procent i avgift får en enorm betydelse” vid långsiktigt sparande.

Det beror på att avgiften tas ut på hela sparkapitalet och inte bara på avkastningen. Detta sker varje år.

En viktig aspekt av avgiftens betydelse är att pengarna som försvinner i avgift i stället för att gå till avgift skulle ha kunnat ligga kvar och växa till sig med ränta. Och till det kommer räntan på räntan. Att dra undan 1 500 kronor från 30 år av ränta på ränta-effekt ger rätt stort utslag, och det förstår de flesta som stannar upp och tänker efter.

Frågan är om 0,2 procent nu blir det nya expertmantrat. Och hur kommer de mer högavgiftsförespråkande delarna av finansmarknaden i så fall att svara?

Om rapporten och varför avgifterna är så betydelsefulla vid långsiktigt sparande till pension kan du läsa om i artikeln här, som är publicerad i Dagens Arena, där jag för närvarande vikarierar.

Pensionsmyndighetens rapport, bland annat med en lista på 20 globala aktieindexfonder samt deras avgifter hittar du här.

*Utanför premiepensionssystemet, som har kraftigt rabatterade avgifter

Höjd pensionsavgift minskar tjänstepensionspremierna (med 10 miljarder)

Pensionsmyndighetens har skrivit en rapport om hur pensionerna kan höjas via en pensionsavgiftshöjning.

En intressant konsekvens av myndighetens huvudalternativ är att det höjer inkomsttaket för allmän pension. Detta betyder, enligt kollektivavtalen, att arbetsgivarnas tjänstepensionsavsättningar för höginkomsttagare sänks.

Det blir alltså mer avsatt till den statliga pensionen, men för de med högst inkomster blir det samtidigt mindre pengar in i deras tjänstepensionsfonder.

I tredje ledet betyder det avsevärt mindre i premier till tjänstepensionsföretagen, eftersom de får stora tjänstepensionsavsättningar för dem vars lön ligger över inkomsttaket. Att effekten blir stor beror på att tjänstepensionen uppgår till hela 30 procent av inkomsten över taket, medan avsättningen under taket i regel är 4,5 procent ( ett räkneexempel från Pensionsmyndigheten finns här).

Myndighetens förslag innebär en sänkning av inbetalningarna till tjänstepensionsförvaltarna med omkring 10 miljarder kronor, skriver rapportförfattarna.

Detta motsvarar en sänkning med 4 procent av den totala inbetalningen av premier till konkurrensutsatta pensions- och livförsäkringar under 2020, vilken uppgick till 270 miljarder kronor, enligt statistik från Svensk Försäkring som Dagens Industri rapporterade om tidigare i år.

Om det gick att renodla enbart kollektivavtalad tjänstepension, skulle den procentuella minskningen vara större, och för de bolag som nästan enbart har konkurrensutsatt kollektivavtalad tjänstepension skulle minskningen av premier förmodligen vara rätt stor i procent.

En fråga som denna uträkning leder in på är: engagerar sig vissa tjänstepensionsbolag i debatten om pensionsavgiften delvis för att en höjning kan innebära kraftigt minskad omsättning?

Läs mer om rapporten mer här.

561 (!) miljarder betalades ut i pension förra året

Det är en hisnande stor summa pengar som varje år betalas ut i olika former av pensioner. 561 miljarder kronor närmare bestämt. För att få syn på proportionerna kan du jämföra med den svenska statens samlade intäkter förra året: 961 miljarder kronor.

Men det är inte bara pensioner från staten som ingår i de 561 miljarderna. Utöver den allmän pensionen från staten ingår här tjänstepensionsförsäkringar och privat livförsäkringssparande, alltså utbetalningar från privat pensionssparande.

De tre pensionstyperna ger sammanlagt totalt 561 miljarder kronor i utbetalt kapital, vilket är en ökning med 58 procent sedan 2011. Det visar nya siffror från Svensk Försäkring, som Sak & Liv rapporterade om i dag.

Och som många sammanställningar visat de senaste åren, fortsätter andelen av den totala pensionen som kommer från tjänstepension att öka.

– Den trenden kommer troligen att förstärkas framöver eftersom vi vet att nivån på de avsättningar som görs till tjänstepension har ökat inom flera avtalsområden under senare år. Till det kommer att allt fler har en inkomst över intjänandetaket till allmän pension, där avsättningen till tjänstepension är högre, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, i en presskommentar.

Utbetalningarna från tjänstepension och privat livförsäkringssparande uppgick till 206 miljarder kronor, enligt statistiken. Utbetalningarna av allmän pension från Pensionsmyndigheten uppgick till 355 miljarder kronor, skriver Sak & Liv.

Företagare inte mer oroade för pensionen än andra?

”Det verkar alltså inte som om företagare är oroligare än andra för sin pension. I denna undersökning är det i alla fall inte så”.

I en ny rapport från fackförbundet Byggnads och tankesmedjan Katalys ges ytterligare en pusselbit som kan bidra till förståelsen av småföretagarnas pensionssparande. En sparbeteende som är relativt obeforskat, i alla fall sett till hur viktigt det är för egenföretagarnas pensionsnivåer.

I enkätundersökningen, (svar från 2 029 personer i en webbpanel, där 63 procent av de tillfrågade i panelen svarade) visar det sig att var fjärde företagare var mycket orolig för sin pension, och 29 procent sa sig vara ganska orolig för att få en låg pension.

Det ger en sammanlagd ”orosandel” på 54 procent. Mer än hälften av småföretagarna skulle alltså vara oroliga. Dramatiskt, kan tyckas.

Men det är inte så omskakande om man tittar på jämförelsesiffrorna. 54 procent är nämligen mer eller mindre exakt samma andel som för alla svarande.

De som är mest oroade sett till sysselsättningsbakgrund är gruppen med ”annan sysselsättning”, där sjukskrivna och dem med långvarig sjukersättning ingår. Hela 77 procent sa sig vara oroliga. Därefter kommer gruppen arbetare (61 procent), sedan kommer grupperna arbetslösa, företagare och tjänstemän med ungefär samma grad av oro, kring drygt 50 procent.

Bland LO-medlemmarna är oron större än för de flesta andra grupper som man fokuserat på i undersökningen. Lite mer än sex av tio är oroliga (och det är en av anledningarna till att till exempel Byggnads är så aktivt i frågan, vilket jag skrivit om här) .

En av de mest oroliga grupperna är, föga förvånande, de med lägst inkomster. Bland dem som tjänade under 300 000 kronor om året uppmättes en av de högsta orossiffrorna, 66 procent.

Denna grupps orosnivåer slås bara av grupperna Sverigedemokrater och dem med ”annan sysselsättning” (ofta sjukskrivna).

De som har riktigt höga inkomster är långt ifrån så oroliga, 38 procent uttrycker någon oro, och bara 8 procent är mycket oroliga.

Det verkar alltså inte som om företagare är oroligare än andra för sin pension. I denna undersökning är det i alla fall inte så.

Man måste dock väga in att antalet företagare i undersökningen inte uppgick till fler än ett par hundra, och det kan vara så att de företagare som ingår i Novus webbpanel är en speciell grupp av företagare som skiljer sig från de flesta företagare i samhället.

Begreppet egenföretagare är ju ett paraplybegrepp som täcker in allt från framgångsrika entreprenörer med anställda, till gig-jobbare som mer eller mindre tvingats på en f-skattesedel. Om de svarande mest är framgångsrika it-baroner eller fotografer som hankar sig fram gör stor skillnad.

Sista ordet om företagarnas oro, statistiskt sett, är med andra ord inte sagt.

Plats 100. Freewheel Burnin.(Bäst of hårdrock och metall)

Del 1 av 100, där jag skriver några rader om alla låtar på listan.

År: 1983 (singeln)

Band: Judas Priest

Varför: En skön kombination av det snabba smattrande sjungandet och de melodiösa gitarrslingorna och ett catchy riff. För en 14-åring på 80-talet även en skön videokombo där arkadspelet och Halford mixas ihop på ett FÖR DÅTIDEN fräckt sätt.

Vad säger arkiven och de andra:

”One of the best opening tracks in rock history”, skriver Loudwire, när de listar Judas bästa låtar.

”The rapid-fire middle-eight is yet another great example of how Halford’s vocals serve as a lead instrument alongside those twin guitars.” , skriver Guardian.

På andra listor:

#148 The Top 500 Heavy Metal Songs Of All Time, Martin Popoff

#8 10 of the best JP songs, Guardian.

#7 Ten best JP Songs, Loudwire,

#2 Top 20 favourite JP songs, BryceTalksMetal

Recensioner ur de gamla hederliga(?) svenska arkiven: Här om skivan Defenders of the Faith i sin helhet som recenserades tillsammans med Saxons och Whitesnakes skivor från samma år, ur Svd 1984 03 02:

Genomsnittlig enskild firma? Undvik pensionsförsäkring.

Pensionsmyndigheten har skrivit en vägledning till alla som har ett behov av att spara privat till sin pension, och detta rör ju oss småföretagare i högsta grad.

Detta eftersom vi, till skillnad från de anställda, inte har någon tjänstepensionsfond som arbetsgivaren fyller med rätt så mycket pengar varje månad.

I rapporten presenteras de flesta sparmöjligheter på ett bra och överskådligt sätt. Du hittar rapporten som kom häromdagen här.

Men.

För den snabbt läsande enskilde näringsidkaren gäller det att se upp.

I både utskick och i sammanfattningen i den länkade rapporten ”Eget sparande till pension”, vägleder myndigheten företagare till att spara i pensionsförsäkring.

Pensionsförsäkring är bra för många, men inte så bra för en stor grupp med enskild firma. Jag gjorde själv fel under lång tid här, och det blev ett väldigt dyrt sparande.

Läsaren vägleds till att a) tänka på att företagare verkligen behöver spara till sin pension b) du får som företagare spara avdragsgillt och c) den avdragsgilla pensionsförsäkringen är då ett alternativ (Även IPS, individuellt pensionssparande nämns).

Det är väl då klart som nylagd premiär-is den första morgonen efter påfrysningen vad man ska göra? Jag är företagare och jag ska spara i pensionsförsäkring!

Nej, faktiskt inte.

Och om du läser hela rapporten, och detta noggrant, får du ett skäl till varför du inte sak spara så. På sid 16 i rapporten framgår att rådet att dra av för spara avdragsgillt inte gäller alla enskilda näringsidkare. (Förmodligen gäller det relativt få av de minsta företagarna). För den som driver en enskild firma med ett överskott som är lägre än 44 758 kronor i månaden bör inte dra av för sitt sparande.

”Om man vill maximera avsättningen till allmän pension” ska man inte dra av för sitt pensionssparande, står det. (Och vem vill inte det, i sammanhang där själva målet är att få en bra pension?).

”Spara i stället av de skattade pengarna i någon av sparformerna ovan”, fortsätter rapportförfattarna och räknar upp allt ifrån vanligt bankkonto till kapitalförsäkring och amortering och direktsparande i aktier – men inte pensionsförsäkring.

Vi som varit med ett tag vet att detta har att göra med att om du sparar i en pensionsförsäkring så måste du med enskild firma dra av på skatten motsvarande den summa du sparar. Annars skattar du två gånger!

Utbetalningarna av pensionsförsäkringen beskattas nämligen i framtiden automatiskt, och då är det ju dumt att skatta för dessa sparmedel också i dag.

Men om du drar av så sänker du din allmänna pension.

Så varför ens överväga att spara i en pensionsförsäkring? Jo, om du tjänar cirka 45 000 eller mer, gör det inget om du drar av den summa som överstiger 45 000. Detta avdrag minskar nämligen inte avsättningen till allmän pension, då taket för avsättningar går kring denna summa.

Det är dock relativt få med enskild firma som tjänar så pass mycket. Enligt Företagarnas enkät och rapport, är det så här: ”endast nio procent har en lön som överstiger 35 000 kronor i månaden”.

För att sammanfatta: som innehavare av enskild firma med en rätt normal omsättning sänker du din allmänna pension när du sparar i en pensionsförsäkring. Det riskerar att bli ett mycket dyrt pensionssparande (observera att detta inte gäller dig med AB, där kan det vara bra att dra av även om du tjänar mindre).

Rapporten i övrigt är lärorik och ter sig som heltäckande när det gäller sparalternativen. För- och nackdelar för varje sparform gås igenom på ett tydligt sätt, ja kanske det bästa sätt jag tagit del av (förutom bristen ovan då).

Det finns en annan rapport från myndigheten 2018, som enbart riktar sig till företagare , och som är tydligare med resonemanget just kring pensionsförsäkring.

Rickard Jakbo

Alibaba och den rövade? – om pensionssparande i Kina

SVT tog i morse upp försvinnandet av den i Kina välkände och mycket rike serieentreprenören Jack Ma.

Varför ska vi bry oss?

En av flera orsaker är att många svenska pensionssparare via sina pensionsfonder äger aktier i e-handelsgiganten Alibaba som Ma grundat.

Fråga är om detta är bra ur ett ekonomiskt perspektiv?

Nu när dess grundare och företrädare Jack Ma är försvunnen är det hög tid att ställa frågan.

Försvinnandet kom en tid efter att han kritiserat det kinesiska banksystemet. Ryktet eller insinuationerna om att han har betvingats på något sätt har tillsammans med regimens utredning av bolaget fått det som kallas aktiens politiska risk att öka. Värdet sjönk med 30 procent på relativt kort tid, rapporterar en rad rad medier.

Som Nordnets Frida Bratt sa i radioprogrammet Ekonomiekot extra är Alibaba och även den kinesiska techgiganten Tenscent ett självklart innehav i många svenska fonder inklusive pensionsfonder. Särskilt framträdande är bolagen i Tillväxt-, Asien- och Kina-fonder

– Äger man någon av dessa typer av fonder äger man Alibaba, sa hon.

(Exempel på fonder är denna premiepensionsfond, och denna )

Vem är då Jack Ma och vad har han gjort? Han är en imperiegrundare och e-handelsguru som har varit mycket närvarande i den kinesiska offentligheten. Det sägs att kineserna tycker om honom.

Rent affärsmässigt har han byggt upp ett jättebolag, ett företagskonglomerat som arbetar med bland annat företagshandel via nätet, B2B-online via Alibaba.com samt betal- och söktjänster. Alibaba äger också taobao.com (liknar ebay.com fast på kinesiska) och Aliexpress.com som vänder sig till alla i världen som vill handla direkt från återförsäljare i Kina.

Det som först kan verka lite besynnerligt när man närmar sig historien är att han lämnade sitt ordförandeskap för bolaget redan 2019. Han skulle i stället ”ägna sig åt välgörenhet”. Även då fanns det ett narrativ om att det var det styrande partiet som ville att han skulle kliva åt sidan.

Så varför skulle han i dag vara så viktig för bolaget? Jo, även om han avsade sig ordförandeskapet, satt han kvar i den för koncernen mycket mäktiga gruppen ”Alibaba Partnership”, en grupp med inflytande över styrelse, ledning, bonusar och vilka som får göra affärer med bolaget i Kina, vilket New York Times redde ut i september 2019.

”Frågetecknen blir allt fler. Samtidigt hotas Alibaba av svartlistning i USA och bolaget utreds i Kina. Det är tydligt att aktien omfattas av politiska risker.

Ekonomiekot extra

De senaste dagarna har en ny story dykt upp i det globala medieflödet. Mannen i fråga kanske bara ligger lågt. Det var denna vinkel som SVT dryftade med Kinaexperten Frédéric Cho i SVT:s morgonstudio i morse. Han tror att 55-åringen håller sig undan medvetet, att han har gått i ide. Näpsad av makten efter sin kaxighet ska han sitta och trycka i sin villa. Efter denna lilla vändning återhämtade sig aktien något.

Men oavsett hur det är med Ma:s fysiska och psykiska tillstånd är det nog bara en tidsfråga innan de svenska fond- och pensionsförvaltarna drar ned på Alibaba-aktierna om han inte dyker upp snart. Stor osäkerhet är inte bra och det är svårt att ha investeringar i bolag vars informella ledare kanske är satt i husarrest eller ännu värre.

Att Kina tar den folkkäre miljardären i örat är inte heller det enda problemet för Alibaba-koncernen. Den kinesiska staten utreder bolaget för monopolistisk verksamhet. Frågan som både pensionssparare och förvaltare bör ställa sig är därför hur bra det är att en relativt stor del av den framtida pensionen ska vila tungt på beslut som tas av regimen i Kina.

Vissa tror att det på lite längre sikt i princip bara är de kinesiska konsumenternas köpkraft som styr värdet på Alibaba, och inte olika regleringar och utredningar, eller spänningar mellan bolagsledning och kommunistledning. Andra fokuserar på politiken.

För den som vill fördjupa sig mer om storyn och dess bakgrund rekommenderar jag den indiska youtubern Dhruv Rathee som härnedan förklarar om vad som har hänt och vad Ma har sagt som kan ha retat upp kommunistpartiets ledning i Kina..

Ibland krävs det en indisk förklaring.

När det gäller sparande i Kinarelaterade verksamheter finns också såklart viktiga hållbarhetsaspekter som rör demokrati, etik , klimat/miljö och social hållbarhet, som det säkert finns anledning att återkomma till.

Tills dess kan du som är intresserad läsa om detta spår i Svd-artikeln , om Huawei och Ericsson, en analys av Anders Billing om misstankarna mot Huawei som också lyfter den större frågan, eller kanske ska man säga den i-praktiken-mindre frågan, om hållbarhet vs ekonomiska intressen.

Sverige ett skatteparadis (för 65-plussare med jobb)

Sverige är något av ett skatteparadis för dem som fyllt 66 och fortsätter att arbeta. För många av dem som lever hyfsat länge kan man till och med säga att staten inte beskattar dem alls.

Detta eftersom de intjänade pensionsrätterna för dem som jobbar vidare beräknas vara högre än den låga skatt som stora delar av de äldsta i arbetskraften betalar i skatt.

Det är redan i dag skattemässigt fördelaktigt att arbeta efter 65-årsdagen. Men 2021 blir det ännu mer fördelaktigt.

Skillnaden är stor mellan de äldre och yngre. För en anställd som inte fyllt 66 är skatten omkring 20 procent efter jobbskatteavdrag, vid en inkomst på 21 000 kronor i månaden.

Men för personer över 65 år blir skatten cirka bara 8 procent vid samma inkomst. För dem som tjänar mer blir det lite mer i skatt men den är fortfarande rätt låg.

SvD:s lyfter fram detta i en artikel och har två räkneexempel. Utgångspunkten är en person som är 66 år.

  • Månadslön 21 000 kronor: skatten blir strax under 2 000 kronor. I handen: drygt 19 000 kronor efter skatt.
  • Månadslön 25 000 kronor: skatten blir nära 3 000 kronor. I handen: drygt 22 000 kronor efter skatt.  

Siffran 8 procent hittas också i Pensionsmyndighetens rapporter, fast då för 2020 och vid en rätt låg månadsinkomst, 15 000 kronor. (det som Svd skriver, att skatten sänks ännu mer för de arbetande äldsta kan alltså syfta på att fler inkomstgrupper nås av denna mycket låga nivå).

Intressant är att myndigheten talar om något som liknar negativ skatt. Staten betalar dig för att arbeta, även om du inte arbetar åt staten! Så här skriver de:

Man kan här tala om att skatten faktiskt är negativ – du får betalt inte bara av arbetsgivaren utan även av staten för att arbeta eftersom inkomsten ligger till grund för pensionsrätt. Först vid en inkomst om 402 000 kronor betalas skatt som överstiger pensionsrättens värde”.

Pensionsmyndigheten i sin rapport Pension och skatt 2020

Det är dock inte 8 procent skatt för de 66-plussare som både tar ut pension och jobbar, i alla fall för medelinkomsttagare och uppåt, då dessa hamnar under två olika skattetabeller samtidigt.

I myndighetens räkneexempel blir deras skatt 18 procent för 2020, vilket ändå är betydligt lägre än för den yngre arbetskraften som myndigheten jämför med och betalar 26 procent i skatt.

De olika skattenivåerna handlar dels om att staten vill gynna pensionärernas köpkraft via det som kallas ”det förhöjda grundavdraget”, vilket betyder att en stor del av arbetsinkomsten lyfts bort från beskattning, och dels om en effekt av jobbskatteavdragen som Anders Borg införde. I och med att Borg sänkte skatten så kraftigt för alla som arbetade, blev ju skatten för dem som bara hade pension relativt hög.

Läs mer om bakgrunden till de olika skattesatserna i ett blogginlägg av Kristina Kamp på Min Pension.