”Konsulternas råd sänker egenföretagares pension”


(Under förra året skrev jag som vanligt en hel del om pensioner, och detta var en av de mer intressanta artiklarna. Det visar ännu en gång hur snårigt och komplext pensionsystemen uppfattas, och till viss del är.)

Många egenföretagare sparar fortfarande på fel sätt till sin pension. En del av problemet beror på att deras rådgivare inte förstår hur de med enskild firma bör pensionsspara, enligt Pensionsmyndigheten.

(Av Rickard Jakbo, publicerad i Arbetsvärlden 2022)


Det blir det allt viktigare för egenföretagare att spara själva om de inte vill bli relativt fattiga som pensionärer. Det beror på tjänstepensionens växande betydelse för svenskarnas slutpension, och att f-skattare inte får en tjänstepension som de flesta anställda har.
Problemet är att många – paradoxalt nog – pensionssparar på ett sätt som sänker deras pension från staten. Speciellt vanligt verkar det vara bland de åtminstone cirka 230 000 personer som försörjer sig genom att driva en enskild firma. Många drar av på skatten för sitt pensionssparande trots att de inte borde.
– För dem innebär avdragen en direkt påverkan på den pensionsgrundande inkomsten, och det är många som inte känner till detta, och då tänker jag: oj, här måste informationen gå ut bättre, säger Agneta Claesson, som är informatör och pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.
Att okunskapen är stor har blivit tydlig för Agneta Claesson och hennes kolleger när de besökt branschmässor där många egenföretagare rör sig. Här har de också upptäckt att det inte bara är företagarna, utan även dem som ger råd till företagare, som inte har koll. Det handlar om redovisnings- och bokföringskonsulter som inte känner till de negativa effekterna.
– Vissa har stenkoll, men min upplevelse är att förvånansvärt många inte har reflekterat så mycket över hur avdragen påverkar den allmänna pensionen och andra sociala förmåner som sjukpenning och föräldrapenning, säger pensionsspecialisten och fortsätter:
– Det här är viktigt. För när de som råder egenföretagarna inte har tänkt på detta, då kan man inte förvänta sig att egenföretagarna själva ska ha tänkt på detta.
Det som ofta missas är att avdraget som de med enskild firma gör för sitt pensionssparande minskar den allmänna pensionen från staten, om företagaren inte är en höginkomsttagare som slår i inkomsttaket för avsättningen till den statliga pensionen. Det beror på att det avdragsgilla pensionssparandet minskar överskottet i firman, och därmed också de pensionsavgifter som betalas in till staten. Till saken hör att de flesta enskilda näringsidkare inte har inkomster över gränsen för statlig skatt, 46 242 kronor i månaden, som är den inkomstnivå där det inte längre blir negativt att dra av för sitt pensionssparande.
Hur kan det då komma sig att till och med bokföringskonsulter saknar denna kunskap?
– Det kan ha att göra med att det ligger så djupt rotat att det är bra att göra avdrag och sänka sin skatt. En känsla jag har är att det kan ha börjat svänga, men att det går lite långsamt. Det är svårt att ändra något som setts som självklart under många år.
För egenföretagaren blir det visserligen billigare på kort sikt att dra av på skatten för sitt pensionssparande. Men eftersom skatten ska betalas när pengarna tas ut ur pensionsförsäkringen i framtiden uppstår ingen skattevinst som liknar den som uppstår när företagaren drar av för till exempel sina kontors- och resekostnader.
– Om man sedan påtalar att det dessutom finns en särskild löneskatt som utgår på det avdragsgilla sparandet, är det många företagare som säger att de inte visste om det.
Det är inte bara rådgivare och konsulter som ligger bakom de ogenomtänkta avdragen, framhåller hon.
– Ibland tänker inte rådgivarna på detta, men en del av dem säger att när de informerar om detta, kan företagaren ändå meddela att de vill sänka sin skatt.
Hur många felsparande företagare kan det då röra sig om? En fingervisning ges av den SCB-statistik som Länsförsäkringar nyligen sammanställde. Av försäkringsbolagets rapport Trygghetsgapet framgår att nästan 4 av 10 med enskild firma drog av för sitt pensionssparande i deklarationen för två år sedan. Hur många som tjänade under brytpunkten för statlig skatt undersöktes inte.
Arbetsvärlden har kontaktat fem rådgivnings- och konsultföretag och frågat om de känner igen sig i bilden av att det finns konsulter och rådgivare som är okunniga om de negativa konsekvenserna med avdragsgillt pensionssparande. Svaren har i stort sett uteblivit. Redovisningskonsulternas och skatterådgivarnas branschorganisation FAR meddelar via e-post att de har svårt att ställa upp på en intervju då man saknar sammanställd detaljkunskap om sina medlemmars kunskaper inom pensionsrådgivning.
Den rikstäckande redovisningsbyrån Ludvig & Co, som tidigare hette LRF konsult, ställer dock upp. De har en grundinställning som liknar Pensionsmyndighetens.
– Vi brukar säga att de enskilda näringsidkarna i första hand ska ta ut en vettig inkomst som ungefär motsvarar vad en normalinkomsttagare får ut. Då kan de få ut något av de allmänna försäkringarna, säger Linda Larsson, en av många ekonomi- och skatterådgivare på företaget.
Upplever ni att reglerna för pensionssparande och dess skattekonsekvenser är svåra att förklara?
– Ja, så kan det vara, men det är i första hand svårt att förklara för dem som tjänar i närheten av gränsen för statlig skatt, där det kan vara läge att planera, säger hon.
Att denna inkomstgräns är viktig beror på att företagaren här nästan når upp till full statlig pensionsrätt, samtidigt som företagaren slipper statlig skatt. Det är därför många experter och Pensionsmyndigheten tipsar företagare med höga inkomster om att dra av för sitt pensionssparande, men inte med mer än att de hamnar på en inkomst på ungefär 46 242 kronor i månaden.
Vad kan det bero på att det finns bokföringskonsulter som inte känner till hur avdragen påverkar den allmänna pensionen, vilket Pensionsmyndigheten vittnar om?
– Ja, det skulle kunna vara att alla inte jobbar med enskilda firmor och inte är så vana, säger Linda Larsson, som också är chef för bolagets Uddevalla-kontor.
Har ni märkt av detta?
– Ja, det har hänt att vi fått hit kunder som fått rådet att trycka ned sitt resultat så mycket som möjligt.
Vad som är bäst måste dock avgöras från fall till fall, betonar hon, och tar upp en speciell situation.
– För vissa kan det vara för sent att höja den allmänna pensionen ordentligt. Det går ju inte att få en bra pension från staten om du börjar ta ut en lön på normalnivå först när du börjar närma dig pensionen, då varje år räknas. För en del kan det till och med vara läge att förlita sig på garantipensionen, och då kan det i vissa fall vara bättre att inte ta ut allt i inkomst de sista åren. I stället kan man ta ut dessa pengar från företaget som pensionär då inkomstskatten blir lägre.
Vissa rådgivare tar detta resonemang om att förlita sig på garantipensionen ett steg längre. Om pensionen från staten inte kan bli högre än grundskyddet behöver denna grupp av företagare inte heller oroa sig för att de sänker sin allmänna pension när de drar av för sitt pensionssparande, resonerar de. Och varför då inte bygga upp ett värde i en pensionsförsäkring? Pensionsmyndighetens Agneta Claesson känner till att det finns de företagare som inte tjänat in så mycket till sin allmänna pension under livet, men håller inte med om resonemanget.
– Nivån på sjukpenningen och föräldrapenningen påverkas ju av den deklarerade inkomsten här och nu, oavsett inkomstläge. Jag skulle alltså ändå säga att man bör tänka på att ta ut en högre inkomst och inte sänka den med avdrag för pensionssparande, och att detta gäller för de flesta med enskild firma. Jag kan inte se fördelarna med att spara avdragsgillt om man tjänar under brytpunkten för statlig skatt.
När det gäller dem som driver sitt företag i aktiebolagsform är signalerna om ett kontraproduktivt sparande inte lika tydliga för Pensionsmyndigheten, vilket kan bero på att regelverket ser annorlunda ut (se faktaruta).
Myndighetens tips till de flesta med enskild firma, som alltså inte är höginkomsttagare, är att pensionsspara med skattade pengar. Myndighetens informatörer hänvisar här till vanliga sparformer, till exempel investeringssparkonto, ISK eller kapitalförsäkring. I bägge former sparar man med skattade pengar och drar inte av på skatten som i en pensionsförsäkring.
Men det finns en risk. Det går att använda pengarna före pensionen.
– På minussidan är att du närsomhelst kan komma åt dina sparpengar. Men tittar vi rätt och upp och ned på siffrorna för inkomstpensionen, är det bättre med dessa sparformer, säger Agneta Claesson.

Faktaruta: Skillnad för egenföretagare med enskild firma och aktiebolag
Till skillnad från dem som har ett aktiebolag kan inte de enskilda näringsidkarna separera sin privatekonomi, skattetekniskt sett, från sin firma. Alla skatteavdrag som de med enskild firma gör sänker deras pensionsgrundande, samt föräldra- och sjukpenningsgrundande, inkomst om de tjänar under taken i respektive försäkring. De med AB som tjänar under gränsen för statlig skatt kan dock slippa de negativa socialförsäkringseffekterna om de gör skatteavdraget för sitt pensionssparande privat, utanför sitt bolag, och efter att de har tagit ut lön. För ett AB är det nämligen den uttagna lönen som är pensionsgrundande, inte överskottet som för dem med enskild firma. Om AB-innehavaren sedan använder sin lön till ett avdragsgillt pensionssparande påverkar inte detta dennes pensionsrätter eller ersättningsnivåer inom de andra socialförsäkringarna.

Allt tydligare missnöje med grundskyddet på Pensionsmyndigheten

I dag kommunicerade Pensionsmyndigheten via pressmeddelande ut en rad ståndpunkter som tydligör än mer hur man ser på det grundskydd som alla pensionärer har rätt till, bland annat:

* Grundskyddet i pensionssystemet behöver utredas

* Målet för grundskyddet är oklart

* Förmånerna i grundskyddet är svåra för pensionärerna att förstå, och pensionärer riskerar att få fel belopp eller missa skyddet helt

− Syftet med de olika förmånerna är delvis oklara och delvis motstridiga. Pensionsmyndigheten ifrågasätter om reglerna idag är ändamålsenliga, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten i en kommentar.

Det är med anledning av en ny rapport, Alternativ för ett enklare grundskydd som man redovisar dessa ståndpunkter. I rapporten visar Pensionsmyndigheten hur politikerna skulle kunna förenkla systemet utifrån en rad alternativa vägval.

Ett av dem är att endast ha ett enkelt grundskydd. Det är en radikal förändring som får betydande ekonomiska konsekvenser för antingen individerna eller staten, eller bägge.

Men man laborerar också med möjliga förändringar inom systemen, till exempel att alltid använda faktiskt utbetald pension som underlag när garantipension beräknas (förvånande nog gör man alltså inte detta i dag), att man inte bryr sig om mottagaren är gift eller sambo eller att man helt enkelt undantar garantipensionen från beskattning.

För bostadstillägget har man ett alternativ som går ut på att detta görs om till ett konsumtionsstöd där man inte väger in den faktiska bostadskostnaden. Ett annat förenklingsalternativ är att tillägget beräknas utan hänsyn till vad den sökande har i förmögenhet.

Sista ordet är inte sagt. Myndigheten menar att beslutsfattarna bör tillsätta en statlig utredning i ämnet.

Till utmaningarna hör frågan om respektavståndet – frågan om hur mycket det ska ha lönat sig att har arbetat. Frågan berörs relativt kortfattat i rapporten, även om man också skriver att ”målet för den långsiktiga nivån på garantipensionen är oklart”. Frågan om synen på respektavståndet och därmed garantipensionen kommer dock vara viktig i alla förslag om grundskydd, och kommer säkert tas upp i de kommande rapporterna.

Denna fråga är också mer aktuell än någonsin.

Bakgrunden är följande: den nya garantipensionen , inklusive ett maximalt bostadstillägg, hamnar på 16 534 efter skatt från och med 1 januari 2023.

Detta gör att en allt större andel kommer att få garantipension 2023 och 2024.

Trenden med ett ökande respektavstånd gentemot de som arbetat är nu också bruten, visade Pensionsmyndighetens beräkningar nyligen, vilka jag skrev om för ett par veckor sedan i Pensionsnyheterna.

I artikeln framförde analyschefen Ole Settergren att inkomstbortfallstillägget från 2021 och garantipensionshöjningen från i år urholkat livsinkomstprincipen, alltså att varje intjänad krona ska märkas tydligt i pensionsutbetalningarna.

Till saken hör att garantipensionen är kopplad till prisutvecklingen, medan vanlig arbetsrelaterad pension från staten inte är det. Detta gör att den räknas upp extra mycket när priserna stiger kraftigt, som nu.

I går publicerade Svenskt Näringslivs tidning TN en artikel på samma tema. Här återupprepades myndighetens bedömning: Hela en av två pensionärer har inte längre pension utifrån vad de jobbat ihop och tjänat – de får fylla ut med grundbidrag i stället.

Det är inte konstigt att frågan om det så kallade respektavståndet, avståndet i pengar mellan den som inte arbetat alls och de som arbetat mycket under ett helt yrkesliv, blir allt hetare.

Enligt SPF Seniorernas sätt att räkna blir respektavståndet mellan de som arbetat hela livet och de som aldrig haft ett jobb till och med negativt nästa år för en medelinkomsttagare (förutsatt att denne får maximalt bostadstilläg).

Om det blir en utredning om ett nytt grundskydd kommer utredaren få en stor utmaning i knät. Man måste göra en avvägning mellan två goda ting. Bra pensioner till alla och ett tydligt respektavstånd som gör det pensionsmässigt lönsamt att arbeta mycket och länge.

/RJ

Fakta om grundskydd:

Garantipension – ger en utfyllnad till den inkomstgrundade pensionen upp till en viss nivå för de som har låg eller ingen egen inkomstgrundad allmän pension, baseras främst på storleken på inkomstpensionen samt bosättningstid i Sverige (40 år), men även om man är gift eller inte.

Bostadstillägg – ett skattefritt tillägg för den som har låg pension, hela ekonomin tas med i beräkningen.

Särskilt bostadstillägg – för personer med höga boendekostnader finns också ett särskilt bostadstillägg

Äldreförsörjningsstöd – för personer som inte har rätt till full garantipension (alltså de som ej bott 40 år i Sverige) finns äldreförsörjningsstödet som fungerar som ett yttersta skyddsnät och säkerställer en skälig levnadsnivå för alla äldre. (Detta är lägre än garantipensionen och behovsprövas).

Inkomstpensionstillägg – infördes 2021 med motiveringen att öka respektavståndet.

Källa: Pensionsmyndigheten

Miniminivån som vi bör spara till pensionen

Hur ska jag hinna räkna ut vad jag bör avsätta i pension?

Vi småföretagare, i synnerhet vi soloföretagare, har ingen tjänstepension som de anställda har.

I alla fall nästan samtliga anställda, närmare bestämt 96 procent av dem, får varje år en stor pensionsumma insatt av sin arbetsgivare. Då syftar jag på det som ligger utöver det som staten avsätter, som utgår som en procentsats på lönen i form av skatt och arbetsgivaravgift.

Men hur mycket ska vi spara för att hålla jämna steg?

Pensionsmyndigheten har de senaste åren formulerat det som att vi bör spara 4,5 till 6 procent av bruttlönen, eller överskottet före skatt för dig som ha enskild firma.

Men hur mycket är det då?

Unionen har gjort en enkel tabell som visar vad de anställda tjänstemännen inom det privata näringslivet får, utifrån deras pensionsplan ITP1. Detta fungerar som en bra fingervisning tycker jag, och här är den.

Källa Unionen, Gäller 2021. För 2022 är det samma summor upp till en lön på 40 000 kronor, men lite lägre för de två högsta inkomsterna, då prisbasbeloppen ändrats.

Rätt mycket pengar för den som tjänar bra!

Som du ser finns det en viss progressivitet. Den som tjänar mycket får proportioneligt mycket mer än den som tjänar minst. Varför är det så?

Jo, för att de kolletivavtalade tjänstepensionerna innehåller regler om att de lönedelar som överstiger 7,5 prisbasbelopp vanligtvis ger tjänstepension på 30 procent för den lön som överstiger denna gräns. För 2021 gick gränsen vid 42 650 kronor, och den som tjänade 50 000 fick alltså först 4,5 procent upp till 42 650 kronor, och sedan 30 procent på de återstående 7 350 kronorna.

Denna generösa regel har tillkommit för att höginkomsttagarna inte får avsättningar till den statliga allmänna pensionen på lönedelar över gränsen.

R.I.P 0,4 procent = låg avgift

I veckan skrev jag om en ny rekommendation, eller riktmärke som Pensionsmyndigheten kallar den, om vad som ska ses som ”en låg avgift” i långsiktigt fondsparande till pensionen.

Fram tills i förra veckan har 0,4 procent setts som en låg, och därmed eftersträvansvärd, avgift. Bloggarna på Rika Tillsammans skrev redan 2011 att ”Tumregeln är att aldrig, förutom i undantagsfall, betala mer än max 0.4 procent i avgift för en fond eller sparprodukt”.

0,4 procent har sedan upprepats av experterna till som tätt genom åren som en sorts maxnivå för långsiktigt sparande, till exempel av Avanzas förre sparekonom Claes Hemberg och Nordnets Frida Bratt, för att nämna några av dem.

Men nu kommer Pensionsmyndighetens rapportförfattare fram till att 0,4 procent är över medianavgiften för de fonder som många pensionssparare vägleds till, nämligen de globala aktieindexfonderna.

Det nya nivån är 0,2 procent, gränsen mellan den första och andra kvartilen på listan över alla fonder av denna typ som finns på den svenska marknaden*.

Det låter kanske som småpotatis. 0,4 eller 0,2. Obetydlig skillnad?

Men som Alectas sparekonom Staffan Ström uttrycker det ”varje tiondels procent i avgift får en enorm betydelse” vid långsiktigt sparande.

Det beror på att avgiften tas ut på hela sparkapitalet och inte bara på avkastningen. Detta sker varje år.

En viktig aspekt av avgiftens betydelse är att pengarna som försvinner i avgift i stället för att gå till avgift skulle ha kunnat ligga kvar och växa till sig med ränta. Och till det kommer räntan på räntan. Att dra undan 1 500 kronor från 30 år av ränta på ränta-effekt ger rätt stort utslag, och det förstår de flesta som stannar upp och tänker efter.

Frågan är om 0,2 procent nu blir det nya expertmantrat. Och hur kommer de mer högavgiftsförespråkande delarna av finansmarknaden i så fall att svara?

Om rapporten och varför avgifterna är så betydelsefulla vid långsiktigt sparande till pension kan du läsa om i en artikel jag skrivit här .

Pensionsmyndighetens rapport, bland annat med en lista på 20 globala aktieindexfonder samt deras avgifter hittar du här.

*Utanför premiepensionssystemet, som har kraftigt rabatterade avgifter

Höjd pensionsavgift minskar tjänstepensionspremierna (med 10 miljarder)

Pensionsmyndighetens har skrivit en rapport om hur pensionerna kan höjas via en pensionsavgiftshöjning.

En intressant konsekvens av myndighetens huvudalternativ är att det höjer inkomsttaket för allmän pension. Detta betyder, enligt kollektivavtalen, att arbetsgivarnas tjänstepensionsavsättningar för höginkomsttagare sänks.

Det blir alltså mer avsatt till den statliga pensionen, men för de med högst inkomster blir det samtidigt mindre pengar in i deras tjänstepensionsfonder.

I tredje ledet betyder det avsevärt mindre i premier till tjänstepensionsföretagen, eftersom de får stora tjänstepensionsavsättningar för dem vars lön ligger över inkomsttaket. Att effekten blir stor beror på att tjänstepensionen uppgår till hela 30 procent av inkomsten över taket, medan avsättningen under taket i regel är 4,5 procent ( ett räkneexempel från Pensionsmyndigheten finns här).

Myndighetens förslag innebär en sänkning av inbetalningarna till tjänstepensionsförvaltarna med omkring 10 miljarder kronor, skriver rapportförfattarna.

Detta motsvarar en sänkning med 4 procent av den totala inbetalningen av premier till konkurrensutsatta pensions- och livförsäkringar under 2020, vilken uppgick till 270 miljarder kronor, enligt statistik från Svensk Försäkring som Dagens Industri rapporterade om tidigare i år.

Om det gick att renodla enbart kollektivavtalad tjänstepension, skulle den procentuella minskningen vara större, och för de bolag som nästan enbart har konkurrensutsatt kollektivavtalad tjänstepension skulle minskningen av premier förmodligen vara rätt stor i procent.

En fråga som denna uträkning leder in på är: engagerar sig vissa tjänstepensionsbolag i debatten om pensionsavgiften delvis för att en höjning kan innebära kraftigt minskad omsättning?

Läs mer om rapporten mer här.

Genomsnittlig enskild firma? Undvik pensionsförsäkring.

Pensionsmyndigheten har skrivit en vägledning till alla som har ett behov av att spara privat till sin pension, och detta rör ju oss småföretagare i högsta grad.

Detta eftersom vi, till skillnad från de anställda, inte har någon tjänstepensionsfond som arbetsgivaren fyller med rätt så mycket pengar varje månad.

I rapporten presenteras de flesta sparmöjligheter på ett bra och överskådligt sätt. Du hittar rapporten som kom häromdagen här.

Men.

För den snabbt läsande enskilde näringsidkaren gäller det att se upp.

I både utskick och i sammanfattningen i den länkade rapporten ”Eget sparande till pension”, vägleder myndigheten företagare till att spara i pensionsförsäkring.

Pensionsförsäkring är bra för många, men inte så bra för en stor grupp med enskild firma. Jag gjorde själv fel under lång tid här, och det blev ett väldigt dyrt sparande.

Läsaren vägleds till att a) tänka på att företagare verkligen behöver spara till sin pension b) du får som företagare spara avdragsgillt och c) den avdragsgilla pensionsförsäkringen är då ett alternativ (Även IPS, individuellt pensionssparande nämns).

Det är väl då klart som nylagd premiär-is den första morgonen efter påfrysningen vad man ska göra? Jag är företagare och jag ska spara i pensionsförsäkring!

Nej, faktiskt inte.

Och om du läser hela rapporten, och detta noggrant, får du ett skäl till varför du inte sak spara så. På sid 16 i rapporten framgår att rådet att dra av för spara avdragsgillt inte gäller alla enskilda näringsidkare. (Förmodligen gäller det relativt få av de minsta företagarna). För den som driver en enskild firma med ett överskott som är lägre än 44 758 kronor i månaden bör inte dra av för sitt sparande.

”Om man vill maximera avsättningen till allmän pension” ska man inte dra av för sitt pensionssparande, står det. (Och vem vill inte det, i sammanhang där själva målet är att få en bra pension?).

”Spara i stället av de skattade pengarna i någon av sparformerna ovan”, fortsätter rapportförfattarna och räknar upp allt ifrån vanligt bankkonto till kapitalförsäkring och amortering och direktsparande i aktier – men inte pensionsförsäkring.

Vi som varit med ett tag vet att detta har att göra med att om du sparar i en pensionsförsäkring så måste du med enskild firma dra av på skatten motsvarande den summa du sparar. Annars skattar du två gånger!

Utbetalningarna av pensionsförsäkringen beskattas nämligen i framtiden automatiskt, och då är det ju dumt att skatta för dessa sparmedel också i dag.

Men om du drar av så sänker du din allmänna pension.

Så varför ens överväga att spara i en pensionsförsäkring? Jo, om du tjänar cirka 45 000 eller mer, gör det inget om du drar av den summa som överstiger 45 000. Detta avdrag minskar nämligen inte avsättningen till allmän pension, då taket för avsättningar går kring denna summa.

Det är dock relativt få med enskild firma som tjänar så pass mycket. Enligt Företagarnas enkät och rapport, är det så här: ”endast nio procent har en lön som överstiger 35 000 kronor i månaden”.

För att sammanfatta: som innehavare av enskild firma med en rätt normal omsättning sänker du din allmänna pension när du sparar i en pensionsförsäkring. Det riskerar att bli ett mycket dyrt pensionssparande (observera att detta inte gäller dig med AB, där kan det vara bra att dra av även om du tjänar mindre).

Rapporten i övrigt är lärorik och ter sig som heltäckande när det gäller sparalternativen. För- och nackdelar för varje sparform gås igenom på ett tydligt sätt, ja kanske det bästa sätt jag tagit del av (förutom bristen ovan då).

Det finns en annan rapport från myndigheten 2018, som enbart riktar sig till företagare , och som är tydligare med resonemanget just kring pensionsförsäkring.

Rickard Jakbo

Så såg kompensationsgraden i pensionen ut 2018 för tre inkomstgrupper

För pensionärer som har en mediantjänstepension är kompensationsgraderna väldigt bra. Utan tjänstepension är det betydligt sämre när pensionen jämförs med lönen, i synnerhet för låginkomsttagande män. Det visar en ny rapport.

En av många intressanta pensionsfrågor är hur mycket en genomsnittlig man och en kvinna får i pension, mätt som kompensationsgrad.

Detta ger sig Pensionsmyndighetens analytiker ännu en gång i kast med att svara på i samband med presentationen av en ny rapport.

På en webbsänd presentation kunde myndighetens Jesper Lorentz redovisa tre inkomstgruppers årsinkomster fram till 65 års ålder 2017, alltså hur lönerna hade utvecklat sig för olika inkomstgrupper under livet, sett som medianlöner.

Han redovisade därefter kompensationsgrader för samma inkomstgrupper, alltså hur stor andel av den tidigare lönen som betalas ut i allmän pension och tjänstepension vid 66 års ålder 2018.

Kompensationsgraden räknades ut genom att att ta medianlönen för grupperna vid 60 respektive 64 års ålder, och sedan beräkna ett medelvärde av detta. Detta blir då den uppskattade lönen som pensionen stäms av emot.

De mest intressanta resultaten som jag kunde identifiera var:

  • Att med tjänstepensionen inräknad så var kompensationsgraderna relativt höga för såväl låg-, medel- och höginkomsttagare. Alla hade de kring 80 till 85 procent i pension av sin tidigare lön, mätt som Pensionsmyndigheten gör. Det gällde både kvinnor och män. Bara låginkomsttagarmännen hade en kompensationsgrad under 80 procent, och då låg denna ändå på cirka 77 procent.
  • Att med tjänstepensionen borträknad så var kompensationsgraderna betydligt lägre: 55 – 57 procent för medelinkomsttagargrupperna och cirka 40 procent för låginkomsttagarna.
  • Att gruppen låginkomsttagare sänker sina löner efter 37 års ålder och de fortsätter att sänka sina löner ända fram till 65-årsdagen (varför framgick inte i presentationen).
  • Låginkomsttagarmän har en lägre kompensationsgrad än kvinnor, något analytikern tror beror på män med låga inkomster i högre grad saknar tjänstepension.

Siffrorna ligger i linje med det narrativ om fattigpensionärer som vuxit fram på senare år bland en del analytiker och bedömare: att det inte är pensionssystemet det är fel på när det gäller de cirka 300 000 av alla pensionärer som kallas fattigpensionärer – utan att orsaken till att de har det knapert snarare är deras låga inkomster och bidrag som de fick innan de blev pensionärer.

Alectas pensionsekonom Staffan Ström frågade sig till exempel på sin blogg nyligen ”Det pratas ofta om fattig­pensionärer, men hur ofta har du hört talas om fattig­inkomst­tagare?”.

Nej, det är inte ofta vi får höra om de 4,7 procent av dem under 65 som lever i materiell fattigdoms i Sverige (och som är folkbokförda här, ska väl tilläggas).

Denna iakttagelse gör att man får får ihop att det finns en grupp människor som har lite pengar som pensionärer, trots att pensionssystemet procentuellt sett betalar dem mycket i förhållande till vad de tjänade när de var cirka 62 år. (Enligt Ström, som lutar sig på Pensionsmyndighetens siffror, är det till och med så att var fjärde person får en högre inkomst som pensionär jämfört med inkomsten tidigare i livet och detta gäller i första hand låginkomsttagare).

Pensionsmyndighetens analytiker spekulerade också om varför man inte kan se en sjunkande kompensationsgrad trots att vi lever allt längre (och att detta med dagens system borde påverka pensionerna negativt). Det kan bero på att avkastningen i premiepensionen hade gått väldigt bra för dem som var pensionärer vid 66 års ålder 2018.

En fråga som presentationen inte gick in närmare på var hur stor del av den höga kompensationsgraden (i förhållande till missnöjet med pensionssystemet som finns på sina håll) som består i att många tar ut sin tjänstepension på fem respektive tio år, och därmed höjer kompensationsgraden tillfälligt i början av sin pension, för att sedan få en betydligt lägre pension efter fem år.

Om tjänstepensionernas växande betydelse #1

Nyligen presenterade Pensionsmyndigheten sina senaste helårssiffror på inbetalade premier i pensionssystemet. Hela 518 miljarder, en summa som motsvarar cirka 10 procent av Sverige BNP pytsades in 2018. I diagrammet nedan kan du översiktlig se hur de olika formerna av pension har utvecklats sedan 2006.

Tjänstepensionens andel växer kontinuerligt, och motsvarar i dag 37 procent, eller 194 miljarder kronor, av det totalt inbetalade beloppet.

Klart sjunkande är de inbetalade premierna till privat pension.

”Nu för tiden är det enbart dem som inte tjänar in till sin tjänstepension i sin anställning som har en avdragsmöjlighet, där ingår även dem som är egenföretagare”, sa Pensionsmyndighetens analytiker på presentationen av rapporten ”Sveriges pensioner 2006 – 2018”.

För tjänstepensionen är dock inte statistiken 100-procentig. Pensionsförsäkringar täcks i statistiken som kommer från Svensk Försäkring, men det finns luckor. Till exempel kommun- och landstinganställdas förmånsbestämda tjänstepension ingår inte här.

Rapporten kan nås via denna sida på myndighetens webbplats.