- Sociologiförvirringen
- Några exempel på vad sociologer pratat om från januari till april 2025 i medierna
- .Världens kortaste sociologihistorik
- Läran om allt socialt liv eller läran om klass, genus och etnicitet?
Sociologiförvirringen
Trots att sociologer uttalar sig eller refereras i riksmedier i stort sett varje månad, och att det är ett ämne på flera gymnasieprogram är det många som jag träffar på som inte vet vad det är. Den vanligaste gissningen är att det har med socionomers arbete att göra- en sorts lära om och för socionomers då.
Det är fel. även om många socionomer har läst sociologi i sin utbildning, så det en stor skillnad. Socionomer arbetar ofta som socialarbetare, till exempel som socialsekreterare, kuratorer vid skolor, och i olika sociala verksamheter inom offentlig, frivillig och privat sektor. En Sociolog däremot är en person med akademisk examen i sociologi. Vad gör då en sådan?
Sociologer undersöker och utreder saker. Faktum är att sociologer kan undersöka nästan vad som helst. Det finns sociologi om politik, om ekonomi och om religion. Om psykisk ohälsa, sport, mat och populärmusik. Det finns till och med sociologer som studerar sociologin sociologiskt, alltså en sorts sociologisociologi.
Här är några exempel från de senaste månadernas medierapportering där sociologer omnämnts sig.
Sociologer pratar i media, från januari till april 2025:
Samhället är inte maktlöst mot skolskjutningar – lär av Finland (DN 02 06)
Sociologen: Invandring löser inte det låga barnafödandet på sikt (SVT 31)
Så har Polen påverkats av åren med antidemokratiskt styre.(DN 03 12)
Så påverkar läget i omvärlden avtalsrörelse (Vårdfokus)
Den kristna trenden stressar de tvärsäkra (Expressen, 21 jan 2025). (se utförlig beskrivning av medierapporteringen i slutet på inlägget)
Skolskjutningar, religion, arbetstid och barnafödande. Uppenbarligen kan sociologer uttala sig om rätt så olika saker. Så vad är då sociologi? Finns det en röd tråd i ämnets drygt 100-åriga historia?
Världens kortaste sociologihistorik
För att svara på frågan tar vi hjälp av historien.
Azarian (2017) daterar sociologins födelse som akademisk disciplin till för ungefär 100 år sedan, och de fösta sociologerna i USA studerade i första hand det civila samhällets problem: föreningsliv, familjeliv, immigration och ”getton” (Zetterberg 1997).
Till Sverige kom det som ett självständigt ämne först 1947 (Ekerwald 2014) och denna sociologi hade ofta fokus på sociallagstiftningen (Wisselgren 1997).
Kring 1968, kom en marxistisk teori-våg att skölja över akademin, en våg som något senare fick sällskap av feministiska teorier (Zetterberg 1997). Perspektiven rörde sig alltså allt mer mot klass och kön/genus. Ekerwald (2014) noterar att etnicitet blir ett viktigare inslag under 90-talet.
Parallellt med teoriernas skiftande status har där dock hela tiden funnits en empirisk och utredande del som inte låtit sig förändras så mycket och som mest fokuserat på arbetsliv, utbildning och sjukvård (Ekerwald, 2014).
Historiskt har alltså sociologin intresserat sig mycket för immigration, social utsatthet, kön/genus och klass, med utlöpare mot teman som utbildnings-sjukvårds- och arbetsmarknadsfrågor i vid mening.
Läran om allt socialt liv eller läran om klass, genus och etnicitet?
Frågan om vad sociologin egentligen ska vara är inte avgjord (Furåker 2014, Azarian 2017). I en undersökning av amerikanska sociologers åsikter om vilka fem teman eller begrepp som de ansåg vara viktiga att lära ut på en grundkurs blev detta tydligt. Förutom viss konsensus om att klass, genus, etnicitet var viktiga teman, var det svårt att hitta ett sociologiskt begrepp som fick stöd än mer av tio procent av respondenterna (Schwartz & Smith 2010, refererad i Azarian 2017). Azarian förklarar detta bland annat med att sociologin i princip inbegriper allt socialt liv. Intressant är att immiganter var centralt både i ämnets barndom och nu.
Teman och fokus tycks ändra sig. Men hur är det i dag?
Är det verkligen läran om allt socialt liv? Och kan detta förklara att svenska medier snappat upp sociolog-uttalanden om allt i från arbetstid och skolskjutningar den senaste tiden? Men är detta inte lite löst i kanterna, lite som ett ämne om hur människor lever i största allmänhet? Eller är det ett ämne som i mest kretsar kring frågor om klass, genus och etnicitet och är detta inte i så fall lite snävt? Är det kanske läran om allt socialt liv men med extra fokus på det sociala liv som påverkas av klass, kön och genus samt etnicitet.
Det krävs att vi tittar närmare på hur dagens ”sociologiproducenter” definierar det. I nästa inlägg ska jag gå lista de definitioner jag hittat.
Referenser.
Azarian, R. (2017) Sociologins didaktiska utmaning. En rapport om sociologiundervisningen inom Lärarprogrammet. Conference Paper. Sociologiska institutionen. Uppsala universitet.
Ekerwald, H. 2015. ”Svensk Sociologi – De många rösternas ämne”. Sociologisk Forskning 51 (3–4):79–94. https://doi.org/10.37062/sf.51.21839.
Furåker, B. (2015). ”Landvinningar, Vindkantringar och vägval i Svensk Sociologi”. Sociologisk Forskning 51 (3–4):95–114. https://doi.org/10.37062/sf.51.21840.
Wisselgren, P. (1997). Sociologin som inte blev av. Gustaf Steffen och tidig svensk socialvetenskap. Sociologisk Forskning, 34(1-2), 75–116. https://doi.org/10.37062/sf.34.18527
Zetterberg, H. (1997). Svensk sociologi 50 år. Dagens Nyheter. 1997-10-24.
Hämtat från: http://zetterberg.org/Press/DN/dn971024.html
Länkar till media:
Samhället är inte maktlöst mot skolskjutningar – lär av Finland. (DN 02 06) Den amerikanska sociologen Katherine Newman identifierar fem faktorer som brukar finnas bakom en skolskjutning. https://www.dn.se/ledare/samhallet-ar-inte-maktlost-mot-skolskjutningar-lar-av-finland/
Sociologen: Invandring löser inte det låga barnafödandet på sikt (SVT 31) Det menar Anni Erlandsson, doktor i sociologi vid Stockholms universitet, som säger att det främst är lågutbildade män som är barnlösa. https://www.svt.se/nyheter/uutiset/svenska/sociologen-invandring-loser-inte-det-laga-barnafodandet-pa-sikt
Så har Polen påverkats av åren med antidemokratiskt styre. (DN 03 12) Polen har alltid befunnit sig i en dragkamp mellan öst och väst, menar sociologen och journalisten Slawomir Sierakowski. https://www.dn.se/kultur/sa-har-polen-paverkats-av-aren-med-antidemokratiskt-styre/
Så påverkar läget i omvärlden avtalsrörelse (Vårdfokus) Facken måste vara beredda till lägre löneökningar om de vill få igenom kortare arbetstid. Det kostar, säger Anders Kjellberg, som är professor emeritus i sociologi vid Lunds universitet. https://www.vardfokus.se/nyheter/trenden-langre-avtal-med-sakra-loneokningar/
Den kristna trenden stressar de tvärsäkra (Expressen, 21 jan 2025). Joel Halldorf refererar sociologen Peter L Berger, som 1968 profeterade om en global sekulär kultur år 2000. Men han konstaterar 30 år senare att han hade fel. Världen vid millennieskiftet var minst lika religiös som tidigare. https://www.expressen.se/kultur/ide/den-kristna-trenden-stressar-de-tvarsakra/