Ingen skattefördel spara i ISK jämfört med kapitalförsäkring nästa år

Trots att Sverige styrs av moderaterna höjs skatten på ISK och kapitalförsäkring till nära 1 procent nästa år. Jämfört med de politiska signalerna blev det tvärtom. I stället för en sänkning blev det en höjning.

Den nya regeringen hade ju enligt vissa beskrivingar lovat att sänka skatten på investeringssparkontona. Svensk Försäkrings Eva Erlandsson konstaterade följande:

”Vad gäller ISK står det svart på vitt i avtalet att ”Sänkt skatt på sparande genom att en grundnivå på 300 000 kr i ISK görs skattefri” ”(Läs mer här)

Men när regeringens budget lades fram fanns löftet inte längre med.

Det blev i stället en rejäl höjning. Nästa år betalar man nära 1 procent, eller mer precist 0,88 procent, av sitt sparkapital i skatt.

Det kan ju tyckas märkligt att en moderatledd regering höjer skatterna på sparande (och för många av oss egenföretagares del även då i praktiken på pensionsssparande). Är det något som är beständigt inom Moderaterna är det ju en vilja till att sänka skatter.

Förklaringen är att detta mer eller mindre sker automatiskt på grund av det allmänna ränteläget. Kapitalet som läggs in i ett ISK-skal schablonbeskattas med en årlig skatt som baseras på statslåneräntan den 30 november. Och räntorna ökar som bekant, så även statslåneräntan.

Men för den som likt jag – en egenföretagare med enskild firma – står i valet och kvalet mellan att spara i ISK eller kapitalförsäkring, betyder det föga.

Skatten på kapitalförsäkringen höjs också. Den beräknas nämligen också utifrån statslåneräntan (Se Nordeas pedagogiska förklaring här).

Ett tag såg det ut som att regeringen skulle införa en stor fördel för ISK på bekostnad av kapitalförsärking, vilket jag skrev om här. Var det då kanske dags att byta sparform?

Denna ansats mötte dock stort motstånd av försäkringsbranschen. De erbjuder ju nämligen inte ISK, utan i stället bland annat just kapitalförsärking. Intressorganisationen Svensk Försäkring kontaktade både tjänstemän och politiker på finansdepartementet för att varna för en snedvridning av konkurrensen”.

Och det kanske gav effekt? Kanske blev det för dyrt eller svårt att samtidigt som en ISK-skattesänkning även sänka skatterna på motsvarande sparande i försäkringsform?

Fakta om beskattningen på ISK och Kapitalförsäkring:

Den skattemässiga hanteringen av ISK liknar den som för kapitalförsäkring. Den beräknas efter en formel där man tar statslåneräntan och lägger till 1 procent. Skatten uppgår sedan till 30 procent av summan. Under 2022 har detta gett en skatt på 0,375 procent av behållningen på sparkontot inom ett ISK-skal eller på det belopp som finns på Kapitalförsäkring. Men nästa år blir skatten 0,88 procent av kapitalet som finns på ditt konto under 2023. Källor: Svensk Försärking/DN/DI/Nordea

Va?! Om jag inte flyttar pengarna förlorar jag en miljon?

Är det bra att pensionsspara via kapital- eller pensionsförsäkring? Inte om det är hög fast årlig avgift för då kan du förlora en miljon, säger Avanzas sparekonom och ger ett exempel på vad han menar med hög avgift: 0,65 procent (vilket råkar vara en nästan lika hög avgift som jag betalar…)

Kan det verkligen stämma att jag kan gå miste om en miljon, om jag ligger kvar i mitt kapitalförsäkringssparande med en årlig procentuell administrationsavgift som pensionsbolaget tar ut?

Bakgrunden till frågan är en digital annons i artikelformat i Dagens Industri där Avanzas sparekonom tar ut svängarna.

”Det är så onödigt. En till synes låg avgift på 0,65 procent per år kan göra att du får 1 miljon mindre att leva på”, säger sparekonomen.

Han utgår från ett exempel där den så kallade skalavgiften är 0,65 procent.

Det är alltså en avgift för själva formen för sparandet, skalet, det är det du betalar för att använda någon av sparprodukterna kapitalförsäkring, pensionsförsäkring eller individuell tjänstepension.

Den går oftast under namnet förvaltningsavgift i en pensionsförsäkring och kapitalavgift för en kapitalförsäkring.

Observera att skalavgiften är något annat än fondavgifterna där kapitalet är placerat. Det vi snackar om här är en administrationsavgift som går till pensionsbolaget.

Jag känner mig nästan idiotförklarad som har mina pengar i en försäkring med en avgift som ligger på ungefär denna miljontorsk-nivå. Följande oneliner gör att jag känner mig lite dum:

”Ingen skulle väl någonsin ha sin månadslön på ett konto med årlig procentuell avgift, men ändå har många ett sådant upplägg med sin tjänstepension”, fortsätter Niklas Andersson i annonstexten som så klart syftar till en flytt till Avanzas alternativ.

Han har rätt i att det kan bli mycket pengar, även om avgiften ser låg ut för många sparare.

0,65 procent på 500 000 kronor blir drygt 3 000 kronor om året. Och denna årliga kostnad blir högre och högre i takt med att kapitalet växer.

Dessa pengar skulle annars ha funnits kvar i fonderna där kapitalet placerats och växt med ränta på ränta-effekten fram till pensionen

När spararen betalar sin årsavgift på till exempel 3 500 kronor kostar det i praktiken mer än själva avgiften. Spararen missar också framtida värdeökningar på de 3 500 kronorna som gick till avgift. Och framtida värdeökningar på värdeökningarna.

Om sparkapitalet är högt och insättningarna på en viss nivå och börsen går bra kan det kanske bli en miljon kronor som spararen går miste om på grund av pensionsbolagets administrationsavgift.

Det är en hög siffra jämfört med flera andra räkneexempel. Men att effekten är reell går inte att ta miste på. Kolla bara på dessa räkneexempel:

  • 25-åriga Jenny väljer ett tjänstepensionssparande med 0,5 procents avgift. Jämfört med om hon hade haft 0 procent får hon drygt 220 000 kronor mindre i pensionskapital när hon fyller 67. Hennes pension blir 1 700 kronor lägre varje månad livet ut (Exempel från Staffan Ström, Alecta 2021).
  • Om samma Jenny i stället nappar på ett erbjudande om pensionssparande för 1,5 procent i total avgift, försvinner cirka 590 000 kronor i avgifter och utebliven avkastning. Det sänker pensionen med 4 600 kronor varje månad. (Staffan Ström, Alecta 2021).
  • Betalar du en avgift på 0,2 procent och sparar 500 kronor i månaden under 40 år, sänks den totala summa du sparat ihop i slutändan av avgifterna med 5 procent. Om avgiften i stället ligger på 1,5 krymper summan du sparat med cirka 29 procent (Pensionsmyndigheten 2021, exemplet gäller fondavgifter).

Är jag en idiot som betalar en årlig avgift på 0,45 % av kapitalet i en kapitalförsäkring?

Nja, avgifterna på marknaden ligger i spannet 0,25 och 0,90 procent, enligt Konsumenternas Försäkringsbyrå (som kallar avgiften för grundavgift). Priset är alltså ok, sett till denna typ av produkt.

För min del ser jag ett par fördelar jämfört med att spara direkt i fonder via en bank. Jag har möjligheten att sjukförsäkra sparandet mot en avgift, jag har tillgång till rådgivning, och jag får stå i pensionsbolagets bostadskö.

På min sparandenivå kostar det inte en miljon, snarare ett par hundra tusen kronor, under 15 – 17 års sparande, allt annat lika.

Är det värt det?

Än så länge skulle jag inte vilja avfärda det som dumt, även om det är dyrt jämfört med att spara direkt i fonderna.

En sak är säker: att ha en kapitalförsäkring eller en pensionsförsäkring kostar en hel del vid långsiktigt och ambitiöst sparande. Vi som pensionssparare måste ställa oss följande frågor:

a) hur mycket kostar den årliga procentuella avgiften oss?
b) vad får vi för den?
c) är det vi får värt kostnaden, givet de alternativ som finns

Nya varningar från Småspararguiden

Småspararguidens årliga bottenlista är här.

Återigen varnar de för produkter som säljs till privatpersoner och företag efter så kallad avgiftsfri och gratis “fristående rådgivning”.

Dels handlar det om rådgivare som hänvisar kunderna till sina egna dyra fonder.

Dels handlar det om att bolag och banker hänvisar till fonder hos andra bolag. Detta i utbyte mot att rådgivarens bolag får höga provisioner – alltså bra betalt – från de rekommenderade fondernas ägare för att göra det.

Eller så gör de både och, skriver Småspararguiden. Säljer egna och andras dyra fonder. Det är du som betalar.

Det är läsvärt och detta år är det dessutom väl underbyggt med hänvisningar till oberoende bedömningar från myndigheter och medier.

Det är förmodligen så att finansbolagens rådgivare inte förklarar den genomsnittliga konsekvensen av att investera i dyra fonder.

Höga avgifter är nämligen något vi som sparar till pensionen måste vara uppmärksamma på. Risken är annars att avgiften gnager upp en stor del av din och min pension.

Det handlar om en sorts omvänd ränta på ränta-effekt, som gör att en hög avgift är osund i nästan alla väder.

Det finns såklart undantag. Du kanske har den osannolika rötan att lotsas till ett dyrsparande där förvaltarbossen och hans team har fantastiska förmågor? Du väljer ett bolag som har krafter som gör att de vet hur ekonomin utvecklar sig de nämaste 25 åren och därför hela tiden väljer aktier som går som tåget ?

Ja, då kan det löna sig. Men är det värt att betala uppemot flera hundra tusen kronor för att chansa på att just denna dyra förvaltare har denna förmåga?

Pensionerad företagare? – ställ upp på en intervju

Var med och fyll en kunskapslucka.

Egenföretagare har ingen tjänstepension, vilket gör att de hamnar i en annan sits än de anställda.

Under hösten 2020 skriver jag en uppsats i sociologi på avancerad nivå. Uppsatsens ämne är företagare i det svenska pensionssystemet.  

Den ska undersöka hur och om egenföretagare sparar till pensionen, och hur det fungerar i praktiken när de väl blivit pensionärer.

Bakgrunden är att företagare har ett större eget ansvar för sin pension än vad anställda har. Men ingen har undersökt hur det har blivit för de svenska egen-företagarna. Det här vill jag bidra till att ändra på och jag fokuserar i detta läge på solo-företagare som gått i pension, alltså dem som inte haft anställda under större delen av yrkeslivet.

Huvudfrågeställningen är:

Varför har du pensionssparat som du gjort – eller varför har du inte sparat – under dina år som egenföretagare. Hur har du tänkt kring detta? Vad påverkade dig?

Jag har även en frågeställning om du upplever att ditt pensionssparande eller icke-pensionssparande påverkar ditt liv i pensionsålderns i dag på något väsentligt sätt.

Jag söker dig som uppnått pensionsålder och vill ställa upp på cirka en timmes intervju om detta.

För att ingå i målgruppen för intervjuerna ska du:

* under en stor del av ditt yrkesverksamma liv ha varit soloföretagare, det vill säga ha bedrivit näringsverksamhet och inte haft anställda (men du kan ha gjort annat, varit anställd eller haft anställda en mindre del av yrkeslivet)

* påbörjat ditt uttag av allmän pension

Det spelar mindre roll om du tillhör dem som fortsatt att jobba trots att du tar ut pension.

Om du kan tänka dig att bidra till ökad kunskap om företagande och pensioner, så kan jag ringa, eller mejla dig, och berätta mer. Det vore roligt om du ställde upp.

Med vänliga hälsningar

Rickard Jakbo, magisterstudent på Södertörns Högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, rickard.jakbo@gmail.com  Tel: 070 453 42 76.

Praktiskt

Intervjun väntas ta cirka en timme och sker på det sätt som passar dig bäst. Antingen träffas vi och håller avstånd, eller så ses vi via nätet med hjälp av verktyg som till exempel Zoom eller Google Hangouts. Om inget annat fungerar, kan telefon funka.

De delar av intervjun som ingår i själva uppsatsen blir anonymiserade, ditt namn finns inte med och det går inte att identifiera dig i uppsatsen. En studentuppsats på avancerad nivå (D-nivå) lyder också under GDPR, vilket innebär en rad förpliktelser för mig, till exempel kommer grundmaterialet, själva intervjun, att raderas när uppsatsen är färdig.

Handledare är professor Anders Ivarsson Westerberg, Institutionen för samhällsvetenskaper.