Pensionsföreläsning för frilansare 23 maj 2023

Föreläsningen handlar om den framtida pensionen för oss soloföretagare och frilansare. I takt med att de anställdas tjänstepension blir allt viktigare är det samtidigt allt viktigare för dig som frilans att göra ett val, eller i varje fall sätta dig in i frågan, om din framtida ekonomi.

Är det dags att sluta strutsa!? Informera dig om den allt viktigare pensionsfrågan?

Då finns ett bra tillfälle för dig som frilansar med text, bild, kommunikation, journalistik och liknande.

Den 23 maj kl 17.00 i Stockholm håller jag en pensionsföreläsning och frågestund organiserat av Mälardalens Frilansklubb, där jag också är medlem.

I takt med att de anställdas tjänstepension blir allt viktigare är det samtidigt allt viktigare för dig som frilans att göra ett val, eller i varje fall sätta dig in i frågan, om din framtida ekonomi.

Det ska bli riktigt kul och intressant att få föreläsa om detta igen. En utmaning blir förstås att hitta rätt nivå. Min erfarenhet är att det trots frågans vikt finns väldigt mycket kunskapsluckor i våra led.

Vissa kanske inte riktigt kan skilja på tjänstepension och allmän pension, medan andra har koll på skillnaderna mellan AB och Enskild firma och när man ska dra av och inte.

Mer säker på är jag att de flesta inte vet vad som anses vara en rimlig kostnad för de globala aktieindexfonder som så många oberoende experter tipsar om. Jag ska gå igenom det mesta av vikt, men hur mycket detaljer som hinns med på 2 h är svårt att veta. En utmaning, som det heter.

Här kan du anmäla dig, du kan också bli medlem på plats. Här finns också kontaktuppgifter till arrangören.

https://www.malardalensfrilansklubb.se/post/vagen-framat-i-pensionsdjungeln

Några av frågorna som tas upp är:

*Vilken sorts pension blir det i regel för frilansande journalister som inte pensionssparar?

*Vilka regler och kostnader är viktiga att ha koll på? (För AB respektive enskild firma)

* Varför skiljer sig din pensionsutmaning så mycket från de anställdas?

* Vilka är de vanliga misstagen?

För detta och mycket annat: kom, mingla lyssna och ställ frågor.

Fortsatt bråk om pensionsavgift?

Socialförsäkringsministern ger sig inte i frågan om att höja pensionsnivåerna via pensionsavgiften, vilket framgår av min intervju med honom i Dagens Arena.

– Det finns ingen anledning att förhala detta Det finns ett starkt folkligt stöd för linjen och ett stöd från både fack och pensionärsorganisationer, säger den socialdemokratiske ministern till Dagens Arena.

Frågan som han och regeringen driver gentemot pensionsgruppen och de partier som ingår där, alltså de som bestämmer över pensionerna, är att höja pensionsavgiften från 17,21 procent till 18,5 procent. Detta för att pesnionsnivåerna är för låga i dag för stora grupper.

– Det handlar om till exempel undersköterskor, tvätteriarbetare, taxichaufförer, busschaufförer och lagerarbetare. Det är stora grupper som haft ett långt arbetsliv och slitit, men som har haft relativt låga inkomster. De får riktigt låga pensioner, säger Shekarabi.

Det hjälper inte ministern att V, Mp och SD i stort sett har samma bild. Det är pensionsgruppen där M, KD, L och C sitter med som bestämmer. Alla har vetorätt. Konsensusbeslut gäller.

Och minstern har mött hårt motstånd av majoriteten i gruppen, både i sak och hur han har lagt upp arbetet.

De borgerliga av pensionsgruppens sex ledamöter har känt att han inte riktigt förankrat utredningsarbetet som socialdepartementet startat vilket de menar att han borde ha gjort.

De skrev till och med ett protestbrev till departementet under våren 2021 om utrednings- och analysarbete startat utan deras vetskap . Det är inte en nyordning, försvarade sig pensionsgruppens sekreterare och ämnesråd Stefan Oscarson. Och i slutändan måste ju ändå alla komma överens i pensionsgruppen, argumenterade han.

Speciellt Moderaterna och Kristdemokraterna har utttryckt kritik i sak mot att avgiften ska höjas. Moderaterna brukar nämna skattesänkningar som en bättre väg att gå, och Kd:s ledamot har sagt de före en avgiftshöjning vill prioritera frågan om att kvinnor i regel får lägre pensioner än män.

Klart är att en höjning kostar en hel del. Siffrorna som brukar nämnas är omkring 20 miljarder årligen.

Det är också än så länge oklart vem eller vilka som ska betala. Är det en höjd arbetsgivaravgift som är på g? Eller ska man ta av den del av arbetsgivareavgiften som kallas särskild löneavgift och som egentligen är en skatt som går rakt in i statsbudgeten. Då måste i så fall de hål som uppstår i statsbudgeten täckas, eller så blir det nedskörningar. Eller kanske lån? Detta ska klargöras under hösten, hoppas ministern.

Utformningen av hur finansieringen ska gå till kommer förmodligen vara avgörande i fall det ska gå att får konsenus. Detta då de gamla allianspartierna är mycket njugga i frågan om skatt- och avgiftshöjningar. Till exempel sa Hans Eklind (kd) i mars att den allmänna löneavgiften, den del av arbetsgivargiften som i dag går direkt in i statsbudgeten, kan vara en möjlig källa.

Vad är då denna pensionsavgift som de bråkar om?

Jo, alla inkomsttagare betalar en pensionsavgift som motsvarar 17,21 procent* av deras lön upp till ett visst takbelopp. En del av de 17,21 procenten består av en arbetsgivaravgift (10,21 procent) och en del består av en egenavgift som löntagaren betalar in via skatten (7 procent upp till ett takbelopp).

Både arbetsgivaravgiftsdelen och skattedelen betalas in av arbetsgivaren. Men då de anställda får ett skattereduktion på egenavgiftsdelen, kan man säga att det i slutändan är skattebetalarna som via staten betalar denna del. Detta blir i alla fall en utgift i statsbudgeten.

Observera att pensionsavgiften som avses här gäller den allmänna statliga pensionen, och den ska inte förväxlas med tjänstepensionen som arbetsgivarna och fackförbunden har tecknat avtal om, och som ligger på minst 4,5 procent av lönen.

*Ibland nämns att pensionsavgiften är 18,5 procent, men det är inte 18,5 procent av lönen som man då syftar på, utan 18,5 procent av det som kallas pensionsunderlaget